Bilder

Tidigare låg bloggen hos METROBLOGGEN, på grund av flytten så saknas det tyvärr bilder i många av de äldre inläggen.

fredag 4 mars 2011

Tomtepåven, djävulen och ängeln gör hembesök.

I början av december varje år så firas det Mikulas.
Det betyder att Tjeckien invaderas av änglar, djävlar och något som ser ut som en blandning mellan en tomte och påven, så låt oss kalla honom för Tomtepåven.
Så här går det till-
Tomtepåven, djävulen och ängeln gör hembesök.
Deras uppgift är att kontrolera om barnen har varit snälla under det gångna året.
De barn som har varit olydiga kommer hamna i djävulens säck som han bär med sig. De som har varit duktiga och lydiga får en present eller en godispåse av Tomtepåven.
Hur vet nu då Tomtepåven om de har varit snälla eller inte?
Jo, han har nämligen med sig en stor bok där alla barn finns uppskrivna. Tomtepåven letar upp det aktuella barnets namn, där ser han om barnet någon gång under året t.e.x. inte har lyssnat på mamma; eller inte ätit upp sin mat ordentligt ; eller kanske dragit sin syster i flätorna.
(Jag tror att en liknande bok lånar Tomtepåven ut till FRA - Sveriges signalspaningsorganisation, men jag är inte riktigt säker)
Så här kan det låta-
Ja du Johan, jag ser här i boken att du har ryckt katten fyra gånger i svansen, och vid två tillfällen så ville du inte gå och lägga dig även om mamma sa till dig flera gånger. Ja du Johan det ser verkligen inte bra ut.”
Samtidigt som Tomtepåven läser ur boken så står djävulen och skramlar med sina kedjor och viftar med säcken.
Nu gråter de flesta av barnen, mest då Johan i det här fallet.
Men nu är det också så att de olydiga barnen fortfarande har en chans att klara sig undan. Om de har lärt sig en dikt eller en ramsa utantill så kan Tomtepåven med lite lobbying av Ängeln, även låta dem slippa undan och de kan till och med få en present eller en godispåse av Tomtepåven.
Även de snälla barnen läser en dikt för Tomtepåven, då för att vara riktigt säkra på att inte hamna i säcken. Ja, man vet  ju aldrig......
-------------------------------------------
Denna trevliga tradition resulterar ofta i trauman som släpper i bästa fall någon gång i de övre tonåren.

Vår son var två år när han på dagis för första gången blev utsatt för “Mikulas” firandet. Det tog ett halvår innan han vågade sova ensam igen i sin egen säng.
Vi får se om han klarar sig bättre det här året annars blir det trångt i sängen igen.
R.
Skrivet av R i Prag 2008-11-25 kl 12:56

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar