Bilder

Tidigare låg bloggen hos METROBLOGGEN, på grund av flytten så saknas det tyvärr bilder i många av de äldre inläggen.

onsdag 30 oktober 2013

Nyval

I helgen var det nyval i Tjeckien.

Det har varit lite oroligt på den politiska scenen de senaste månaderna. Den sittande "höger-mitten" regeringen, med ODS som ledande parti, gick i stöpet på grund av ganska galna spion- och korruptionskandaler. Den dåvarande premiärministern Petr Necas stabschef skall tydligen haft en hand eller en fot inblandad i dessa skandaler.

Här är det officiella Top 5 resultatet:

CSSD (socialdemokraterna) fick 20,5%

ANO fick 18.7%- Partiet ANO är ett nytt parti (2011) och leds av populisten och miljardären Andrej Babis. Han har gjort sig en förmögenhet de sista 20 åren på jordbruk och media. Han hävdar att han är immun mot mutor och korrrumption av det enkla skälet att han faktiskt redan är förmögen. Inte så lite Berlusconi varning över den killen. Andrej Babis också varit inblandad i STB (Tjeckiens motsvarighet till Sovjets KGB) då detta var aktuellt, men det är ju bara en detalj.

KSCM (kommunistpartiet) fick hela 14,9% i detta val.

Top 09 fick 12% av rösterna. Anhängarna till detta parti tillhörde till stor del ODS innan det förra valet 2010 men bröt sig ur och skapade ett nytt parti.

ODS (högern) är den stora förloraren i det här valet. De klarade med nöd och näppe 5% spärren och slutade på 7,8%. I valet 2010 fick de 20,2% av rösterna, ett hisnande fritt fall kanske man kan säga.



Vad som kommer att hända nu får tiden utvisa. Men eftersom inget parti har eget mandat och måste således samarbeta med något eller några av de övriga partierna för att få en maktposition, så kan man nog förutspå en fortsatt politisk röra här i Tjeckien.

R.



torsdag 24 oktober 2013

Fullt tåg?

Eftersom jag bor en bit utanför Prag så betyder det att jag måste pendla till jobbet dagligen. Nja, att använda ordet att pendla är kanske att ta i. Det tar nämligen bara 45 min från ytterdörr till kontorsstol, men ändå.
Varje morgon tar vi bilen till grannbyns tågstation, bilköerna till och i Prag är nämligen som oftast väldigt svåra, så tåget är det smidigaste och dessutom det mest bekväma alternativet. 

Foto Petr Štefek
Tyvärr så är tåget ganska fullt när den når grannbyns tågstation, eller egentligen inte. 
Det ser väldigt fullt ut eftersom flertalet passagerare har som vana att ockupera sätet bredvid sig med sin väska, jacka, tidning, bok eller något så litet som en chokladkaka.
Det betyder faktiskt inte att tåget saknar hyllor eller klädkrokar i
samband med sätena, snarare tvärtom. Det finns faktiskt gott om plats både under och över sätena som faktiskt är ämnade för just dessa ändamål. Det finns till och med ett litet bord som kan lägga sin bok på, om man nu av någon andledning inte vill ha något i knät under sin resa från och till jobbet. 
Detta är helt enkelt en markering att den sittande resenären absolut inte vill ha någon sittande bredvid sig. 

För att få en sittplats måste man då således "störa" vederbörande med frågan om platsen bredvid är ledig. Det finns ett flertal olika reaktioner som den stående resenären möts av efter det att frågan är ställd. 
Nedan är ett urval av dem.

.. Den sittande nickar och flyttar sina pinaler till knät eller till hyllan ovanför (mest fördelaktiga reaktionen för den stående resenären, tyvärr inte den vanligaste).

...Den sittande tittar på den stående som om denne var dum i huvudet och efter en konstpaus på två sekunder så rycks persedlarna bort från sätet bredvid, och platsen blir ledig.

...Den sittande nickar ett ja men tar mycket god tid på sig att flytta den lilla handväskan eller jackan, för att verkligen visa att denne absolut inte vill ha något sittande bredvid sig. 

eller min favorit, 

...Den sittande tittar sig omkring för att verkligen försäkra sig om att det inte finns någon ledig plats som inte är ockuperad av varken levande eller dött väsen innan denne skakar på huvudet och därefter med en djup suck befriar sätet bredvid från vederbörandes väska, jacka ell. dylika.

I början tyckte jag att det var ganska irriterande men nu ser jag det som morgonunderhållning..

Önskar alla en bra dag.


onsdag 23 oktober 2013

Morgonvanor

Jämställdheten är liksom inte riktigt helt utvecklad här i Tjeckien, om nu jämför med de nordiska länderna.

Att det fortfarande är så konstaterade jag så sent som på måndagsmorgonen när jag var på väg tillbaka från bybutiken mitt emot vår lilla ruin.
Jag hade köpt lite färskt bröd till dagens stundande frukost, och detta noterade en av våra grannfruar som var på väg till samma butik i samma ärende som jag.
I hasorna hade hon sina två barn i tre- och fyraårsåldern. Jag måste faktiskt erkänna att hon såg en aning sliten ut, ja sådär som man kan göra en sådär normal och grådisig höstdagsmorgon även fast det bara var måndag.

- Åhh, har du köpt frukost till familjen, frågar hon försiktigt.
- Japp, säger jag hurtigt.
- Din fru har det bra hon, viskar hon nästan fram.
- Jo kanske det, säger jag. Vi har det liksom uppdelat så hos oss. Jag fixar frukosten på morgonarna...
- Åhhh, utbrister hon och skiner upp, och frun vad gör hon då?
- Fixar håret, slänger jag ur mig.

Då ler hon lite ansträngt, hejar och hastar in i butiken...

Nu vet jag att jag kommer få problem på bypuben...igen.
Jag kommer definitivt stöta på hennes man på fredagskvällen. Han kommer alldeles helt fruktansvärt troligtvist upplysa mig om att han varit tvungen att ordna frukost åt hela familjen sedan i tisdags, och det helt och hållet bara på grund av mig.

Hoppsan...


R.



Varför Tjeckien

Jag får ofta frågan varför jag tog mitt pick och pack och flyttade till Tjeckien.

Skälet var klassikern;

Pojke möter flicka, pojke och flicka blir kära, pojke och flicka kan inte leva utan varandra...............
Första gången pojken och flickan träffades var när den tjeckiska teatergruppen som flickan jobbade på turnerade i Sverige. Av en händelse så jobbade pojken också i en teatergrupp, men en svensk sådan.
Pojken hade en sådan tur att han fick som uppgift att hjälpa den tjeckiska teatergruppen med att komma till rätta i Sverige. Det visade sig så att när pojken träffade flickan för första gången så sa det bara pang. Och från den stunden så lade den svenska pojken lite extra energi på att ta hand om den vackra tjeckiska flickan än de övriga i gruppen.
Helt fantastiskt nog så fattade den vackra tjeckiska flickan också ett visst tycke för den svenska pojken.
Turnén var tråkigt nog alldeles för kort och teatergruppen åkte hem till Tjeckien igen. Problemet var bara att pojken och flickan ville träffas igen men ett avstånd på 140 mil ifrån varandra gör det inte så lätt, och båda tänkte att detta kommer förmodligen inte att hålla i det långa loppet.
Tiden går och pojken och flickan håller ändå kontakt med varandra. Eftersom e-mail inte var så vanligt som det är idag så skickades det fax och telefonerades det i princip dagligen.
Pojken hade en sådan tur att han ett par månader senare blev utsänd till ett jobb i Tjeckien, och de träffades igen. Efter att det jobbet var avslutat så upptäckte de nyfunna paret att de bara inte kunde leva utan varandra.
Nu hade pojken och flickan problem.........
Pendla var lite opraktiskt och framförallt mycket dyrt. Pojken och flickan var inte snåla, men deras ekonomiska situation var inte den att de kunde träffas varje kväll, som man nu helst vill göra om man nu fattar tycke för någon.
Så vad göra?
Flickan tog det stora beslutet. Hon sade upp sig från sina jobb (dagtidsjobbet på banken, kvällstidsjobbet på teatern) och packade en väska och hoppade på en buss till Sverige.
På turistvisum bodde hon hos pojken i tre månader. 24 h om dygnet, 7 dagar i veckan, under tre månader så var de inte ifrån varandra en endaste minut.
Men jösses vad tre månader går fort. När det bara var en vecka kvar på turistvisumet, så sprang de till invandrarverket och grät;
- Snälla, snälla kan ni inte förlänga turistvisumet, vi kan ju inte leva utan varandra, sa de.
Invandrarverket var så vänliga att de gav flickan 10 dagar extra i Sverige, men sedan sade de att hon faktiskt måste åka tillbaka till Tjeckien för att ansöka om uppehållstillstånd.
Pojken och flickan var överlyckliga att de hade fått 10 dagar extra, all tid tillsammans räknades.
Efter 10 dagar så lämnade flickan Sverige, inte ett öga torrt.
Väl i Tjeckien så gick flickan till den svenska ambassaden i Tjeckien för att söka uppehållstillstånd, och pojken i Sverige var hos invandrarverket på intervju för att bevisa att de verkligen ville leva ihop.
Frågorna pojken fick, var
- Vad heter flickans mamma och pappa?
- Har flickan några syskon och vad heter de?
- inkomst?
- favoritmat?
o.s.v.
Flickan fick liknande frågor på ambassaden i Prag, men frågorna gällde då i sin tur pojken.
De fick båda veta efter intervjun att det kunde ta från 3 månader till ett år för att få ärendet behandlat.
- UPP TILL ETT ÅR, NEEEEJ!!!!!
Nu var olyckan ett faktum.
- Så orättvist, hela världen är emot oss, så här får det bara inte gå till, sa de till varandra.
Tre veckor senare så damp det ner ett brev i brevlådan hos pojken och minuterna efteråt så ringer flickan och skriker att hon också har fått ett brev.
I brevet stod det att flickan har fått arbets- och uppehållstillstånd för ett helt år!!!!!
Flickan packar väskan igen och flyttar till Sverige, livet leker.......
Flickan plågas under ett år med svenska för invandrare, hon får förnyat uppehålls- och arbetstillstånd, flickan får ett jobb på en Svensk bank. Flickan får många nya Svenska vänner.
Men pojken ser att flickan inte riktigt är så lycklig som han hoppades på. Flickan saknar sina gamla vänner och familj, flickan tycker att det är trist att pendla 4 timmar till jobbet varje dag.
Flickan säger en vacker dag att hon vill flytta närmare jobbet. Men pojken säger att han inte vill flytta...
Nu blir flickan ledsen.....
Pojken säger då att istället för att flytta till den staden där flickan har sitt jobb så flyttar han gärna till Prag, om man ändå ska flytta till en storstad så är väl ändå Prag det bästa alternativet, eller?
Flickan var inte långsam med att hålla med....
Pojken säger upp sig från jobbet, säljer lägenheten de bor i och packar flyttlasset och tre månader senare så bar det av till Prag.
Över 12 år senare efter det att de träffades för första gången, så bor de lyckliga tillsammans "Strax utanför Prag" men nu med barn, hund, katt och huslån.
Och mig veterligen kommer de förmodligen leva lyckliga där i alla sina dagar.
Snipp snapp snut så var sagan slut....

R.
Skrivet av R i Prag 2009-01-29 kl 11:10

Kommentarer


Vilken fin berättelse! Halkade in här av en slump. Själv är jag svensk och blivande maken är från Prag. Funderar på flytt utomlands pga jobb och Tjeckien lockar otroligt mycket! Ska läsa vidare i bloggen.
Skrivet av Emma 2011-02-06 kl 21:03
Åh vad vackert. Sagor har lyckliga slut ju ;)
Skrivet av Diana 2010-04-15 kl 20:58

Jag gillar er kärlekssaga men min är bättre:-) Ungersk sångerska(populär musik) gifter sig med svensk teleingenjör i Budapest och flyttar till Afrika:-! Detta har hänt 38 år sedan och vi är fortfarande lika kära som då!
Skrivet av Stefania 2010-01-14 kl 13:53
R i Prag svarade 2010-01-18 kl 09:01:
Härligt!!!

I see... va kul att ni fick varandra tillslut! /K
Skrivet av Krizz 2009-06-25 kl 19:02

Där ser man!
Det är lite lustigt, alla som jag känner och har träffat är det i säkert 90 % av fallen där pojken har flyttat till flickan. Undrar vad det beror på? Är vi inte lika hårt rotade?
Skrivet av Boo 2009-03-11 kl 19:47

Oj, oj nu kände man romantiken spira ända till Katrineholm. Ser fram mot att träffa dig i Prag över en öl och höra mer. maria
Skrivet 2009-02-06 kl 19:04
R i Prag svarade 2009-02-09 kl 08:31:
:-)

Ack ack ack, så fint.
Håll igång svenskan med sonen vetja, det kommer han nog uppskatta när han blir äldre.
Och dyker jag förbi Prag på en kaffe framöver så vill jag ju kunna fråga ut honom om massa pinsamma saker hans pappa hittar på (lär väl finnas en del...)Jag bara säger, svenska kan vara bra att kunna.Pöss och kräm.
Skrivet av Rara Karlsson 2009-02-04 kl 07:47
R i Prag svarade 2009-02-04 kl 09:05:
hmmm....om jag tänker efter, det där med svenskan för sonen kanske inte är en så bra idé ändå:-)

men rikard.. så fint.
skumt men det känns som det var igår allt hände.
nu får jag också en tår i fransen.kram
Skrivet av maria 2009-02-03 kl 17:31
R i Prag svarade 2009-02-03 kl 17:44:
Tolv år baby, tolv år:-)

Vilken fin historia om hur du och din fru träffades. Vackert.Och vad roligt att hitta hit via din kommentar på min blogg.
Skrivet av Maria i Barcelona 2009-02-02 kl 16:45
R i Prag svarade 2009-02-03 kl 08:40:
:-), Kul att du kikade förbi,

Kärleken övervinner ALLT! Härlig läsning. Jag har varit i Prag några gånger men då bara som turist. Gillar den stan skarpt!
Tack för besöket på min sida. Roligt att du hittade dit.;)
Skrivet av Veiken 2009-01-30 kl 18:55

Åh tack för den mysig historien! =) Har själv gått igenom nästan exakt samma sak med min sambo sedan 10 år tillbaks, så jag fick faktiskt tårar i ögonen när jag läste om alla intervjuer, jobbiga väntan och brev på posten! Kul att allt gått så bra för er, och hoppas verkligen ni lever lyckliga "i alla era dagar"
Skrivet av Lina 2009-01-30 kl 08:36
R i Prag svarade 2009-01-30 kl 10:09:
Hej Lina, Tack, jag önskar dig det samma:-)

Gud vad mysigt de låter då :)
Men, hur känns de att inte prata Svenska? Eller flickan o hennes familj pratar lite Svenska kanske? :D
Skrivet av Madde Råtta 2009-01-29 kl 14:32
R i Prag svarade 2009-01-29 kl 14:56:
Jo, flickan (numera min fru) pratar svenska, men eftersom vi bor här så blir det mer tjeckiska än svenska. Hennes föräldrar pratar ingen svenska, som vid vissa tillfällen kan vara ganska praktiskt:-). Den jag har de mest avacerade svenska diskussionerna med är faktiskt min son som är tre år gammal, men han svarar bara på tjeckiska. Så det blir lite fattigt med svenskan här nere.

Oj Oj Oj.
Det var en riktigt fin kärlekssaga,härlig läsning,,jag säger bara jätte lycka till i alla era dagar,,
Krama om hela familjen,,Ha en bra dag.
Skrivet av Hebbe 2009-01-29 kl 11:46
R i Prag svarade 2009-01-29 kl 13:06:
Vad svarar man på det?*rodnar* Tack:-) önskar dig också en bra dag. R.

torsdag 21 juli 2011

Den mänskliga faktorn

Det är numera svårt att tänka sig ett arbetsliv utan internet.

Utan internet skulle mitt jobb bli näst intill omöjligt att utföra effektivt.
Friheten jag har idag med att jag inte behöver låst på kontoret hela dagarna skulle blott vara en dröm utan just internet. Om jag skulle av en händelse befinna mig i Amazonas djupa djungler eller på toppen av Mount Everest, så har jag möjlighet att koppla upp mig på företagets servrar, ja om det finns internettäckning det vill säga.

Idag läser jag och svarar på mail på väg till kontoret eller till det planerade mötet. Skulle det bli förseningar i planeringen så kan jag ändå fortsätta jobba med någonting annat via den bärbara datorn eller via mobilen vart jag än befinner mig i världen. Sparade dokument på jobbservrarna kan jag lätt hämta upp, redigera och skicka vidare med samma lätthet som om jag satt på kontoret och inte på en skidort i Österrike.

Lysande helt enkelt!

Nästan på alla platser i Tjeckien funkar detta, ja förutom hemma hos oss i vår by. Som sagt detta kräver ju en bra uppkoppling till internet och det är något som vi inte har hemma hos oss. De som läst den här bloggen tidigare blir säkert inte förvånade över detta, ja eftersom de vet att vår by faktiskt lever sitt egna lilla rara liv helt oberoende av hur resten av världen ser ut.

Under åren vi har bott här i vår ruin strax utanför Prag så har jag en bunt gånger kontaktat teledistributörsföretaget som handhar det fasta telefonnätet. De har alltid informerat mig om att just vår ruin via vår fasta telefon är internet en omöjlighet.
Under dessa år har jag testat mobilt internet från i princip alla mobiloperatörer som finns på den tjeckiska marknaden. Täckningen för vår tomt och hus har alltid varit och kommer förmodligen alltid vara urkass.

Men underverk sker faktiskt då och då.

För ett par veckor sedan ringde en säljare från Telefonica och erbjöd internet över just det fasta telefonnätet, och inte bara det, han erbjöd också internet-TV (kabel-TV med videoteksmöjligheter) och eftersom han dessutom var på gott humör just den här dagen så skulle jag få allt detta för en spotstyver. Ja, ni vet säljarsnack.

Jag lät honom hållas.
När han avslutat sina intränade repliker så sa jag att jag var mycket intresserad, men att han nog borde kolla upp minst två gånger om det verkligen skulle fungera just hos oss. Det lovade han och dessutom frågade han om han kunde komma på hembesök inom två timmar, ja för att skriva kontrakt och så, menade han.

Två timmar senare sitter säljaren hemma hos oss i köket med en kopp rykande varmt kaffe i ena näven och ett kontrakt i den andra, bedyrande att det faktiskt inte är några problem med snabb internetuppkoppling just hos oss. Han hade också en förklaring på varför vi åter och åter igen blivit nekade internet över det fasta nätet.

- Förklaringen är enkel men inte så lite pinsam, sa han.

- Enligt vår databas så ska er fasta telefon klara av bra mycket mer än vad som krävs för att titta på TV och film via nätet och ett överlag snabbt internet, men problemet är att er fysiska adress enligt våra noteringar inte stämmer överens med er faktureringsaddress där ni har er telefon.

- Jaha? säger jag förvånat och frågar samtidigt vilken adress de har antecknat som vår fysiska och där vi dessutom vill ha vår internetuppkoppling?

- Er fakturerings adress har gatunummer 28, fortsätter han, men den fysiska adressen där ni vill ha internet har enligt oss gatunummer 1.

- Men vafan, nummer 1! utbrister jag. Ettan är ju puben mitt emot och de har ju inte ens en fast telefon!!

- Bingo! Och därmed vet ni varför det alltid har nekats internet via det fasta telefonnätet just hos er. Någon hos oss har alltså slarvat med gatunumren, ingen telefon, inget internet, pinsamt va? säger han nu med ett stort leende.

I det ögonblicket visste inte om jag skulle kasta mig över bordet, slita skallen av honom för att sedan trycka ner kaffekoppen i den öppna och blödande halsstumpen eller bara skriva på kontraktet.......


Jag valde den sista varianten och nu har vi en både kabel-TV och internetuppkoppling som är jämförbar med den vi har på jobbet, ja och det skall väl i rättvisans namn också nämnas att vi faktiskt bara betalar en spotstyver för hela kalaset.

R.

onsdag 20 juli 2011

En krånglig backväxel

En dag under förra veckan hade bussen som går till och från vår lilla by lite problem.

Det är nämligen så att en av busslinjerna har sin första hållplats i vår by, eller snarare vänder hos oss.
Eftersom varken byn eller vändplatsen är av den större modellen så måste bussen backa för att sedan kunna göra en 180-graders vändning.
Detta betyder således att en fungerande back på bussarna är till stor fördel. Förra veckan så saknades en fungerande sådan fördel på en av bussarna.

Ja, i alla fall enligt dem som satt på uteplatsen på puben som blev vittnen till det hela.

Busschaffisen skulle tydligen ha gjort åtskilliga ljudliga försök med att lägga i backen, men bussens växellåda vägrade, både chafför och växellåda skall tydligen ha skrikit i kör, den ena värre än den andra.
Men chaffisen gav inte upp och löste till slut den hela med att promt skicka ut alla passagerarna och låta dem fingera backväxel. Sakta men säkert så hade de puttat de 5 behövliga meterna för att sedan kunna vända bussen i rätt riktning.

Jag tror att det var 6-8 homosapien-krafter som låg bakom backningsmanövern.

Vad ska man säga? Allt går, bara man har viljan.

R.

tisdag 19 juli 2011

Sorry...

...för det att det inte skrivs förnärvarande, men tiden räcker liksom inte till.

lördag 28 maj 2011

Draken

Idag tog min bättre hälft och jag en tur med våra håriga bestar.

Vi gick till grannbyn. För att komma till byn så finns det en gångväg som slingrar sig mellan åkrarna. Det är också draget högspänningsledningar just över dessa åkrar.

De här bilderna tog jag under promenaden:

Är detta vad jag tror det är?

Japp, det är en drake.
Undrar vad ägaren tänkte på när han valde denna plats för att leka med sin drake? Det måste nog vara en ättling till  doktor Frankenstein och som dessutom inte hade tålamod att vänta på ett åskväder?

Ja just det, jag tog också en bild på de håriga små liven.
 R.

onsdag 25 maj 2011

Röntgen

Jag tar det som en självklarhet att de som läser den här bloggen vet att jag officiellt är ett år äldre just idag...ehhh?

Hittills har dagen varit händelserik:

Jag tog ledigt från jobbet, inte för att jag blivit äldre. Skälet var snarare att vår yngsta hund hade en planerad röntgentid just idag.

"Neeeej, vadå röntgen?!!" skriker du säkert nu.

Lugn, att hon genomgår en röntgen beror på att det är skrivet i köpekontraktet mellan uppfödaren och oss att det lilla håriga livet måste genomgå precis en sådan. Ja ni vet, så att uppfödaren kan bevisa för nya eventuella kunder att denne faktiskt visst kan föda upp friska och något så hela hundar.

Stället där benstomme-fotograferingen skulle äga rum ligger ungefär åtta mil utanför Prag. En beräknad restid på en timme. Klockan nio skulle vi vara där, så strax innan åtta var vi iväg.

När vi var ett par hundra meter från vårt mål, så blinkade både termometer- och oljelampan till. Inte bara blinkade, de fortsatte envist att lysa. Det var bara att stanna still och slå av motorn. Och mycket riktigt, efter det att motorhuven öppnats så var det som att kliva in i en finsk ångbastu.

Japp, bilen kokade, och underligt nog stod faktiskt värmemätaren i bilen fortfarande på stadiga 90 grader? Hur det kan gå till kan nog bara Škoda svara på.

Som tur var började bilen gnälla precis som vi passerade en reservdelsbutik för just bildelar.

"Åhhh, kan han som skriver den bloggen t.o.m. laga bilar, ja om han bara för tag på rätt bildelar det vill säga!" utbrister du säkert nu med inte så liiiite beundran i rösten.

Nej fan, jag kan informera dig att jag är helt oduglig på bilar. Jag sätter till och med däcken bak-och-fram när det är dags för byte.

Det som var tur var att det stod en bilmekaniker utanför butiken och som dessutom erbjöd sig att hjälpa till.
Jag sa:  "Ja tack".....fem gånger.

Så blev det. Frun och barn till veterinären, jag och verkstadskillen tog hand om bilen.

Fyra timmar senare var hunden röntgad, bilen fixad och vi var väg hem igen. Lyckliga men en aning fattigare.

Strax innan Prag så åkte vi in i en bilkö. Fem minuter fick krypköra tills vi  upptäckte skälet till trafikstockningen.
En motorcykel låg på ena sidan vägen och på andra sidan bredvid en ambulans, låg tyvärr den som ägde cykeln.

Den här gången får du reagera, för det slutade tydligen inte så bra för killen på hojen. Ambulanspersonalen verkade ha gjort vad de kunnat. De stod nämligen lugnt och pratade vid sidan om.

Trist avslutning på en dag som började så bra...

R.

PS. Men dagen är ännu inte slut, mycket kan fortfarande vända och hända

måndag 23 maj 2011

Spyflugan

I helgen blev poolen rengjord och uppfylld med färskt, klart vatten.

De som tycker att det är romantiskt och härligt med en egen pool har faktiskt rätt, ja i alla fall från och med det ögonblicket när poolen är sanerad.

Om nu poolägaren skulle ha någon som vårrustade poolen åt honom så skulle det kanske vara "härligt" även under saneringsarbetet. Men nu förhåller det sig faktiskt så att den som skriver den här bloggen inte har någon pool-boy, eller pool-girl heller för den delen. Det betyder således att han spenderade halva lördagen i sin mycket illaluktande och oinbjudande dypöl som faktiskt lätt skulle kunnat förväxlats med en väldigt fuktig och något så äcklig komposter.
Målet med lördagens övningar var att hinka ur allt som hade samlats och växt i den under vinterhalvåret, och ni skall bara veta hur mycket det samlas och hur lätt och effektivt bakterier frodas och förökar sig under bara på ett par månader.

Eftersom det under lördagen dessutom var strålande sol och 27 grader i skuggan så kan ni ju tänka er hur varmt och mysigt det blir i en pool som inte är placerad på en skuggig plats, inte skuggig överhuvud taget. Lägg sedan till det som händer när man sedan går omkring i den drygt ankelhöga och mycket varma "kompostgeggan". Det som har varit stillastående i flera månader får nu helt plötsligt liv och ger ifrån sig en odör som bara en spyfluga med stark mage kan klara.

Ja och appropå spyfluga, poolägaren spydde bara 3-5 gånger, det är lite svårt att säga exakt hur många gånger han kastade upp, men det har kanske inte någon större betydelse?

Hur som helst så poolen ren och blir det i alla fall minst ett premiärdopp under kvällen. Förmodligen kommer även bastun bli påslagen (16 grader går ju faktiskt inte att räknas in under kategorin "romantiskt och härligt").

R.