Det är numera svårt att tänka sig ett arbetsliv utan internet.
Utan internet skulle mitt jobb bli näst intill omöjligt att utföra effektivt.
Friheten jag har idag med att jag inte behöver låst på kontoret hela dagarna skulle blott vara en dröm utan just internet. Om jag skulle av en händelse befinna mig i Amazonas djupa djungler eller på toppen av Mount Everest, så har jag möjlighet att koppla upp mig på företagets servrar, ja om det finns internettäckning det vill säga.
Idag läser jag och svarar på mail på väg till kontoret eller till det planerade mötet. Skulle det bli förseningar i planeringen så kan jag ändå fortsätta jobba med någonting annat via den bärbara datorn eller via mobilen vart jag än befinner mig i världen. Sparade dokument på jobbservrarna kan jag lätt hämta upp, redigera och skicka vidare med samma lätthet som om jag satt på kontoret och inte på en skidort i Österrike.
Lysande helt enkelt!
Nästan på alla platser i Tjeckien funkar detta, ja förutom hemma hos oss i vår by. Som sagt detta kräver ju en bra uppkoppling till internet och det är något som vi inte har hemma hos oss. De som läst den här bloggen tidigare blir säkert inte förvånade över detta, ja eftersom de vet att vår by faktiskt lever sitt egna lilla rara liv helt oberoende av hur resten av världen ser ut.
Under åren vi har bott här i vår ruin strax utanför Prag så har jag en bunt gånger kontaktat teledistributörsföretaget som handhar det fasta telefonnätet. De har alltid informerat mig om att just vår ruin via vår fasta telefon är internet en omöjlighet.
Under dessa år har jag testat mobilt internet från i princip alla mobiloperatörer som finns på den tjeckiska marknaden. Täckningen för vår tomt och hus har alltid varit och kommer förmodligen alltid vara urkass.
Men underverk sker faktiskt då och då.
För ett par veckor sedan ringde en säljare från Telefonica och erbjöd internet över just det fasta telefonnätet, och inte bara det, han erbjöd också internet-TV (kabel-TV med videoteksmöjligheter) och eftersom han dessutom var på gott humör just den här dagen så skulle jag få allt detta för en spotstyver. Ja, ni vet säljarsnack.
Jag lät honom hållas.
När han avslutat sina intränade repliker så sa jag att jag var mycket intresserad, men att han nog borde kolla upp minst två gånger om det verkligen skulle fungera just hos oss. Det lovade han och dessutom frågade han om han kunde komma på hembesök inom två timmar, ja för att skriva kontrakt och så, menade han.
Två timmar senare sitter säljaren hemma hos oss i köket med en kopp rykande varmt kaffe i ena näven och ett kontrakt i den andra, bedyrande att det faktiskt inte är några problem med snabb internetuppkoppling just hos oss. Han hade också en förklaring på varför vi åter och åter igen blivit nekade internet över det fasta nätet.
- Förklaringen är enkel men inte så lite pinsam, sa han.
- Enligt vår databas så ska er fasta telefon klara av bra mycket mer än vad som krävs för att titta på TV och film via nätet och ett överlag snabbt internet, men problemet är att er fysiska adress enligt våra noteringar inte stämmer överens med er faktureringsaddress där ni har er telefon.
- Jaha? säger jag förvånat och frågar samtidigt vilken adress de har antecknat som vår fysiska och där vi dessutom vill ha vår internetuppkoppling?
- Er fakturerings adress har gatunummer 28, fortsätter han, men den fysiska adressen där ni vill ha internet har enligt oss gatunummer 1.
- Men vafan, nummer 1! utbrister jag. Ettan är ju puben mitt emot och de har ju inte ens en fast telefon!!
- Bingo! Och därmed vet ni varför det alltid har nekats internet via det fasta telefonnätet just hos er. Någon hos oss har alltså slarvat med gatunumren, ingen telefon, inget internet, pinsamt va? säger han nu med ett stort leende.
I det ögonblicket visste inte om jag skulle kasta mig över bordet, slita skallen av honom för att sedan trycka ner kaffekoppen i den öppna och blödande halsstumpen eller bara skriva på kontraktet.......
Jag valde den sista varianten och nu har vi en både kabel-TV och internetuppkoppling som är jämförbar med den vi har på jobbet, ja och det skall väl i rättvisans namn också nämnas att vi faktiskt bara betalar en spotstyver för hela kalaset.
R.
- En svensk boende i en liten, liten by strax utanför Prag. Mycket har hänt sedan flyttlådorna packades upp för över 13 år sedan.
Bilder
Tidigare låg bloggen hos METROBLOGGEN, på grund av flytten så saknas det tyvärr bilder i många av de äldre inläggen.
torsdag 21 juli 2011
onsdag 20 juli 2011
En krånglig backväxel
En dag under förra veckan hade bussen som går till och från vår lilla by lite problem.
Det är nämligen så att en av busslinjerna har sin första hållplats i vår by, eller snarare vänder hos oss.
Eftersom varken byn eller vändplatsen är av den större modellen så måste bussen backa för att sedan kunna göra en 180-graders vändning.
Detta betyder således att en fungerande back på bussarna är till stor fördel. Förra veckan så saknades en fungerande sådan fördel på en av bussarna.
Ja, i alla fall enligt dem som satt på uteplatsen på puben som blev vittnen till det hela.
Busschaffisen skulle tydligen ha gjort åtskilliga ljudliga försök med att lägga i backen, men bussens växellåda vägrade, både chafför och växellåda skall tydligen ha skrikit i kör, den ena värre än den andra.
Men chaffisen gav inte upp och löste till slut den hela med att promt skicka ut alla passagerarna och låta dem fingera backväxel. Sakta men säkert så hade de puttat de 5 behövliga meterna för att sedan kunna vända bussen i rätt riktning.
Jag tror att det var 6-8 homosapien-krafter som låg bakom backningsmanövern.
Vad ska man säga? Allt går, bara man har viljan.
R.
Det är nämligen så att en av busslinjerna har sin första hållplats i vår by, eller snarare vänder hos oss.
Eftersom varken byn eller vändplatsen är av den större modellen så måste bussen backa för att sedan kunna göra en 180-graders vändning.
Detta betyder således att en fungerande back på bussarna är till stor fördel. Förra veckan så saknades en fungerande sådan fördel på en av bussarna.
Ja, i alla fall enligt dem som satt på uteplatsen på puben som blev vittnen till det hela.
Busschaffisen skulle tydligen ha gjort åtskilliga ljudliga försök med att lägga i backen, men bussens växellåda vägrade, både chafför och växellåda skall tydligen ha skrikit i kör, den ena värre än den andra.
Men chaffisen gav inte upp och löste till slut den hela med att promt skicka ut alla passagerarna och låta dem fingera backväxel. Sakta men säkert så hade de puttat de 5 behövliga meterna för att sedan kunna vända bussen i rätt riktning.
Jag tror att det var 6-8 homosapien-krafter som låg bakom backningsmanövern.
Vad ska man säga? Allt går, bara man har viljan.
R.
tisdag 19 juli 2011
lördag 28 maj 2011
Draken
Idag tog min bättre hälft och jag en tur med våra håriga bestar.
Vi gick till grannbyn. För att komma till byn så finns det en gångväg som slingrar sig mellan åkrarna. Det är också draget högspänningsledningar just över dessa åkrar.
De här bilderna tog jag under promenaden:
R.
Vi gick till grannbyn. För att komma till byn så finns det en gångväg som slingrar sig mellan åkrarna. Det är också draget högspänningsledningar just över dessa åkrar.
De här bilderna tog jag under promenaden:
Är detta vad jag tror det är? |
Ja just det, jag tog också en bild på de håriga små liven. |
onsdag 25 maj 2011
Röntgen
Jag tar det som en självklarhet att de som läser den här bloggen vet att jag officiellt är ett år äldre just idag...ehhh?
Hittills har dagen varit händelserik:
Jag tog ledigt från jobbet, inte för att jag blivit äldre. Skälet var snarare att vår yngsta hund hade en planerad röntgentid just idag.
"Neeeej, vadå röntgen?!!" skriker du säkert nu.
Lugn, att hon genomgår en röntgen beror på att det är skrivet i köpekontraktet mellan uppfödaren och oss att det lilla håriga livet måste genomgå precis en sådan. Ja ni vet, så att uppfödaren kan bevisa för nya eventuella kunder att denne faktiskt visst kan föda upp friska och något så hela hundar.
Stället där benstomme-fotograferingen skulle äga rum ligger ungefär åtta mil utanför Prag. En beräknad restid på en timme. Klockan nio skulle vi vara där, så strax innan åtta var vi iväg.
När vi var ett par hundra meter från vårt mål, så blinkade både termometer- och oljelampan till. Inte bara blinkade, de fortsatte envist att lysa. Det var bara att stanna still och slå av motorn. Och mycket riktigt, efter det att motorhuven öppnats så var det som att kliva in i en finsk ångbastu.
Japp, bilen kokade, och underligt nog stod faktiskt värmemätaren i bilen fortfarande på stadiga 90 grader? Hur det kan gå till kan nog bara Škoda svara på.
Som tur var började bilen gnälla precis som vi passerade en reservdelsbutik för just bildelar.
"Åhhh, kan han som skriver den bloggen t.o.m. laga bilar, ja om han bara för tag på rätt bildelar det vill säga!" utbrister du säkert nu med inte så liiiite beundran i rösten.
Nej fan, jag kan informera dig att jag är helt oduglig på bilar. Jag sätter till och med däcken bak-och-fram när det är dags för byte.
Det som var tur var att det stod en bilmekaniker utanför butiken och som dessutom erbjöd sig att hjälpa till.
Jag sa: "Ja tack".....fem gånger.
Så blev det. Frun och barn till veterinären, jag och verkstadskillen tog hand om bilen.
Fyra timmar senare var hunden röntgad, bilen fixad och vi var väg hem igen. Lyckliga men en aning fattigare.
Strax innan Prag så åkte vi in i en bilkö. Fem minuter fick krypköra tills vi upptäckte skälet till trafikstockningen.
En motorcykel låg på ena sidan vägen och på andra sidan bredvid en ambulans, låg tyvärr den som ägde cykeln.
Den här gången får du reagera, för det slutade tydligen inte så bra för killen på hojen. Ambulanspersonalen verkade ha gjort vad de kunnat. De stod nämligen lugnt och pratade vid sidan om.
Trist avslutning på en dag som började så bra...
R.
PS. Men dagen är ännu inte slut, mycket kan fortfarande vända och hända
Hittills har dagen varit händelserik:
Jag tog ledigt från jobbet, inte för att jag blivit äldre. Skälet var snarare att vår yngsta hund hade en planerad röntgentid just idag.
"Neeeej, vadå röntgen?!!" skriker du säkert nu.
Lugn, att hon genomgår en röntgen beror på att det är skrivet i köpekontraktet mellan uppfödaren och oss att det lilla håriga livet måste genomgå precis en sådan. Ja ni vet, så att uppfödaren kan bevisa för nya eventuella kunder att denne faktiskt visst kan föda upp friska och något så hela hundar.
Stället där benstomme-fotograferingen skulle äga rum ligger ungefär åtta mil utanför Prag. En beräknad restid på en timme. Klockan nio skulle vi vara där, så strax innan åtta var vi iväg.
När vi var ett par hundra meter från vårt mål, så blinkade både termometer- och oljelampan till. Inte bara blinkade, de fortsatte envist att lysa. Det var bara att stanna still och slå av motorn. Och mycket riktigt, efter det att motorhuven öppnats så var det som att kliva in i en finsk ångbastu.
Japp, bilen kokade, och underligt nog stod faktiskt värmemätaren i bilen fortfarande på stadiga 90 grader? Hur det kan gå till kan nog bara Škoda svara på.
Som tur var började bilen gnälla precis som vi passerade en reservdelsbutik för just bildelar.
"Åhhh, kan han som skriver den bloggen t.o.m. laga bilar, ja om han bara för tag på rätt bildelar det vill säga!" utbrister du säkert nu med inte så liiiite beundran i rösten.
Nej fan, jag kan informera dig att jag är helt oduglig på bilar. Jag sätter till och med däcken bak-och-fram när det är dags för byte.
Det som var tur var att det stod en bilmekaniker utanför butiken och som dessutom erbjöd sig att hjälpa till.
Jag sa: "Ja tack".....fem gånger.
Så blev det. Frun och barn till veterinären, jag och verkstadskillen tog hand om bilen.
Fyra timmar senare var hunden röntgad, bilen fixad och vi var väg hem igen. Lyckliga men en aning fattigare.
Strax innan Prag så åkte vi in i en bilkö. Fem minuter fick krypköra tills vi upptäckte skälet till trafikstockningen.
En motorcykel låg på ena sidan vägen och på andra sidan bredvid en ambulans, låg tyvärr den som ägde cykeln.
Den här gången får du reagera, för det slutade tydligen inte så bra för killen på hojen. Ambulanspersonalen verkade ha gjort vad de kunnat. De stod nämligen lugnt och pratade vid sidan om.
Trist avslutning på en dag som började så bra...
R.
PS. Men dagen är ännu inte slut, mycket kan fortfarande vända och hända
måndag 23 maj 2011
Spyflugan
I helgen blev poolen rengjord och uppfylld med färskt, klart vatten.
De som tycker att det är romantiskt och härligt med en egen pool har faktiskt rätt, ja i alla fall från och med det ögonblicket när poolen är sanerad.
Om nu poolägaren skulle ha någon som vårrustade poolen åt honom så skulle det kanske vara "härligt" även under saneringsarbetet. Men nu förhåller det sig faktiskt så att den som skriver den här bloggen inte har någon pool-boy, eller pool-girl heller för den delen. Det betyder således att han spenderade halva lördagen i sin mycket illaluktande och oinbjudande dypöl som faktiskt lätt skulle kunnat förväxlats med en väldigt fuktig och något så äcklig komposter.
Målet med lördagens övningar var att hinka ur allt som hade samlats och växt i den under vinterhalvåret, och ni skall bara veta hur mycket det samlas och hur lätt och effektivt bakterier frodas och förökar sig under bara på ett par månader.
Eftersom det under lördagen dessutom var strålande sol och 27 grader i skuggan så kan ni ju tänka er hur varmt och mysigt det blir i en pool som inte är placerad på en skuggig plats, inte skuggig överhuvud taget. Lägg sedan till det som händer när man sedan går omkring i den drygt ankelhöga och mycket varma "kompostgeggan". Det som har varit stillastående i flera månader får nu helt plötsligt liv och ger ifrån sig en odör som bara en spyfluga med stark mage kan klara.
Ja och appropå spyfluga, poolägaren spydde bara 3-5 gånger, det är lite svårt att säga exakt hur många gånger han kastade upp, men det har kanske inte någon större betydelse?
Hur som helst så poolen ren och blir det i alla fall minst ett premiärdopp under kvällen. Förmodligen kommer även bastun bli påslagen (16 grader går ju faktiskt inte att räknas in under kategorin "romantiskt och härligt").
R.
De som tycker att det är romantiskt och härligt med en egen pool har faktiskt rätt, ja i alla fall från och med det ögonblicket när poolen är sanerad.
Om nu poolägaren skulle ha någon som vårrustade poolen åt honom så skulle det kanske vara "härligt" även under saneringsarbetet. Men nu förhåller det sig faktiskt så att den som skriver den här bloggen inte har någon pool-boy, eller pool-girl heller för den delen. Det betyder således att han spenderade halva lördagen i sin mycket illaluktande och oinbjudande dypöl som faktiskt lätt skulle kunnat förväxlats med en väldigt fuktig och något så äcklig komposter.
Målet med lördagens övningar var att hinka ur allt som hade samlats och växt i den under vinterhalvåret, och ni skall bara veta hur mycket det samlas och hur lätt och effektivt bakterier frodas och förökar sig under bara på ett par månader.
Eftersom det under lördagen dessutom var strålande sol och 27 grader i skuggan så kan ni ju tänka er hur varmt och mysigt det blir i en pool som inte är placerad på en skuggig plats, inte skuggig överhuvud taget. Lägg sedan till det som händer när man sedan går omkring i den drygt ankelhöga och mycket varma "kompostgeggan". Det som har varit stillastående i flera månader får nu helt plötsligt liv och ger ifrån sig en odör som bara en spyfluga med stark mage kan klara.
Ja och appropå spyfluga, poolägaren spydde bara 3-5 gånger, det är lite svårt att säga exakt hur många gånger han kastade upp, men det har kanske inte någon större betydelse?
Hur som helst så poolen ren och blir det i alla fall minst ett premiärdopp under kvällen. Förmodligen kommer även bastun bli påslagen (16 grader går ju faktiskt inte att räknas in under kategorin "romantiskt och härligt").
R.
tisdag 26 april 2011
Vem skall man ringa till när...?

.... t.o.m. polisen blockerar parkeringsutfarten på jobbet.
Suck..
R.
PS. När polisen sedan sent om sider dök upp 15 minuter senare, så ursäktade de sig lite skamset.
Jag sa att det inte gjorde något och att jag inte gärna ville ringa 112, ja eftersom jag förmodade att de skulle bli en aning retade över polisradion av sina kollegor. De svarade med ett leende att de var tacksamma över min omtänksamhet och önskade mig en bra dag.
Published with Blogger-droid v1.6.8
torsdag 21 april 2011
Mycket tidig försommar-striptease
Och så var gräsmattan klippt för första gången det här året!
Tjugofyra grader i skuggan, björken blommar som naturligtvis också resulterar i att den som skriver detta har en pappersservett djupt uppkörd i vardera näsborre. Allergitider så det förslår.
Men vad gör det när sommaren envist försöker tränga sig före våren i årstidskön.
Stammisarna på puben mittemot hade vissa kommentarer angående mina trädgårdsansträngningar under gårdagskvällen. Helt plötsligt med varsin höjd öl började alla fem av honkön som satt på uteserveringsplatsen, hojta i min riktning på andra sidan gatan och staketet; STRIPTEASE, STRIPTEASE, STRIPTEASE!
Med vattenslangen som rekvisita fick de som de ville, man vill ju inte verka snål.
Skor, tröja och kortbyxor for i alla riktningar och väderstreck under (om jag får säga det själv) mycket erotiska rörelser. När jag avslutningsvis stod där bockande och med rinnade allerginäsa i bara mässingen fick jag ta emot både applåder och hurrar-rop. Det kom faktiskt också ett par bistra buanden som hänvisade till faktumet att jag inte hade skickat kallingarna i samma riktning som några av de övriga klädesplaggen.
Men i övrigt tror jag de var ganska nöjda.
...
Den tjeckiska sommaren är snart här.
R.
PS. Av censureringsskäl lägger jag inte upp några bildbevis.
Tjugofyra grader i skuggan, björken blommar som naturligtvis också resulterar i att den som skriver detta har en pappersservett djupt uppkörd i vardera näsborre. Allergitider så det förslår.
Men vad gör det när sommaren envist försöker tränga sig före våren i årstidskön.
Stammisarna på puben mittemot hade vissa kommentarer angående mina trädgårdsansträngningar under gårdagskvällen. Helt plötsligt med varsin höjd öl började alla fem av honkön som satt på uteserveringsplatsen, hojta i min riktning på andra sidan gatan och staketet; STRIPTEASE, STRIPTEASE, STRIPTEASE!
Med vattenslangen som rekvisita fick de som de ville, man vill ju inte verka snål.
Skor, tröja och kortbyxor for i alla riktningar och väderstreck under (om jag får säga det själv) mycket erotiska rörelser. När jag avslutningsvis stod där bockande och med rinnade allerginäsa i bara mässingen fick jag ta emot både applåder och hurrar-rop. Det kom faktiskt också ett par bistra buanden som hänvisade till faktumet att jag inte hade skickat kallingarna i samma riktning som några av de övriga klädesplaggen.
Men i övrigt tror jag de var ganska nöjda.
...
Den tjeckiska sommaren är snart här.
R.
PS. Av censureringsskäl lägger jag inte upp några bildbevis.
fredag 15 april 2011
Narkolepsi
Det var kanske bra att jag inte skickade sonen på grisvaccination.
Även om det ännu inte är säkert om det var vaccinet som orsakade sömnbehovsbesvär bland de drabbade barnen.
Kolla in artikellänken nedan
Article shared through AG Nordic Newspapers for Android
Även om det ännu inte är säkert om det var vaccinet som orsakade sömnbehovsbesvär bland de drabbade barnen.
Kolla in artikellänken nedan
Article shared through AG Nordic Newspapers for Android
Published with Blogger-droid v1.6.8
onsdag 13 april 2011
Cabriolet-pissoaren
I söndags var hela familjen på marknad i en grannby.
Det kryllade med försäljningstånd som sålde allt från fårost till fungerande armborst. Det fanns till och med ett podium som barnen i byn uppträdde på. Dessutom fanns det hoppborgar i flera olika storlekar och modeller. Vår son trivdes som fisken i vattnet i just en av dessa hoppborgar (höger bild)

Eftersom det säljs heldags-pass så betyder det självklart att marknadsbesökarna vid kanske mer än ett tillfälle behöver tömma blåsan. Således finns det bajamajor att tillgå vid behov. För det stora så finns det en täckt bajamaja-variant, men för det lilla så finns det faktiskt en cabriolet-bajamaja-variant.
Jag har nog aldrig blivit beskylld för att vara blyg av mig men personligen skulle jag nog vänta till skymningen innan jag använde mig av denna bajamaja-modell.
R


Eftersom det säljs heldags-pass så betyder det självklart att marknadsbesökarna vid kanske mer än ett tillfälle behöver tömma blåsan. Således finns det bajamajor att tillgå vid behov. För det stora så finns det en täckt bajamaja-variant, men för det lilla så finns det faktiskt en cabriolet-bajamaja-variant.
Jag har nog aldrig blivit beskylld för att vara blyg av mig men personligen skulle jag nog vänta till skymningen innan jag använde mig av denna bajamaja-modell.
R
tisdag 12 april 2011
Anti-tobak terroristerna
Jag har beställt snus via nätet och EU har tydligen ändrat på en eller två snusleveranslagar.
Det har gått tre månader sedan jag sist beställde snus via nätet. Sist skickades snuset direkt från Sverige till Tjeckien men nu verkar det som om snuset först tar en sväng via USA för att sedan skickas vidare till mig i Prag.
Skillnaden är att snuset blir billigare, bra mycket billigare.
En dosa snus kostade mig inkl. porto ca 150 tjeckiska pengar, nu kostar en USA-berest snusdosa ca 50 tjeckiska pengar, det vill säga 20 svenska kronor inklusive flygbiljett (porto).
I sommar besöker jag Sverige och frågan är ju självklar!
Är det någon i Sverige som behöver snus? Jag kan ta med mig en stock.
...
Hokus pokus och Sverige förlorade skatteintäkterna på snus till utlandet.
Tänk vad bakvänt allt kan bli när anti-tobaks-korsfararna får som de vill?!?
Det har gått tre månader sedan jag sist beställde snus via nätet. Sist skickades snuset direkt från Sverige till Tjeckien men nu verkar det som om snuset först tar en sväng via USA för att sedan skickas vidare till mig i Prag.
Skillnaden är att snuset blir billigare, bra mycket billigare.
En dosa snus kostade mig inkl. porto ca 150 tjeckiska pengar, nu kostar en USA-berest snusdosa ca 50 tjeckiska pengar, det vill säga 20 svenska kronor inklusive flygbiljett (porto).
I sommar besöker jag Sverige och frågan är ju självklar!
Är det någon i Sverige som behöver snus? Jag kan ta med mig en stock.
...
Hokus pokus och Sverige förlorade skatteintäkterna på snus till utlandet.
Tänk vad bakvänt allt kan bli när anti-tobaks-korsfararna får som de vill?!?
Personbevis
Sonen och jag har lite funderingar på att göra ett sverigebesök.
Dettta innebär att sonen behöver ett pass. När vi har rest tidigare så har det inte behövts eftersom han är skriven i moderns pass, men den här gången är det planerat att vi skall åka ensamma.
Vår son har tjeckiskt medborgarskap, så rätt instans för ett pass är då det tjeckiska polisväsendet.
När man skall beställa ett pass för första gången så behövs det personbevis från båda föräldrarna. Det vill säga moderns tjeckiska födelsebevis och ett svenskt personbevis från min sida. Det tjeckiska födelsebeviset är enkelt fixat eftersom det är ett dokument som min fru fick när hon föddes. Jag och andra sidan måste be om en utskrift från svenska folkbokföringen.
Igår gick jag ut på nätet för att se vilken typ av personbevis som skulle passa bäst för ändamålet. Det tog inte lång tid förrän jag hittade vad jag sökte efter, "faderskap" hette en version av personbevisen i rullmenyn. Två-tre klick med vänster musknapp och inmatning av mitt personnummer och personbeviset var beställt.
Smidigt värre.
Men då slog det mig att de svenska myndigheterna kanske inte vet om att jag har en son? Vi har nämligen bott här i elva år och sonen är snart sex. Logiskt sett så borde de faktiskt inte veta att jag har en avkomma.
Så jag slog numret som jag hittade folkbokföringens hemsida under kontakter.
Självklart svarade en automatisk röst; Tryck 1 för skattefrågor, tryck 2 för "något annat"......, tryck 4 för personbevis.
Fyran blev mitt val, sedan skulle jag trycka på nummer två, det gjorde jag också. Därefter blev jag informerad om att det finns 65 arbetande operatörer på motsvarande sida och att jag var på 33 plats i kön och att väntetiden skulle bli ca 7 minuter.
Jag väntade i ca 5 minuter, under tiden fick jag uppdateringar om vilken plats jag hade i kön, 30, 28, 18, 4.
Och helt plötsligt svarar en kvinna med att säga.
-Hör du mig? hallå!
Jag svarade naturligtvis att jag hör henne bra.
- O vilken tur, säger hon i andra änden; Jag var rädd för att jag inte hördes.
Precis när jag skulle förklara mitt ärende så sa det klick och samtalet bröts.
Trist bara att det inte är speciellt billigt att ringa till Sverige...
Jag ringde upp igen, tryckte på fyran, tryckte på tvåan och blev informerad om att 77 operatörer var tillgängliga och jag var på 18:de plats i kön och förväntad väntetid var fortfarande 7 minuter?
En nedräkning för andra gången, 16, 11, 5, 4...
En annan kvinna presenterade sig vid namn.
Den här gången blev jag inte bortkopplad, jag förklarade mitt ärende och talade också om att jag hade beställt ett personbevis som hette "faderskap". Men att jag inte var säker på om vår son var registrerad i Sverige.
Jag hade rätt, kvinnan på folkbokföringen sa att jag inte hade någon son enligt deras anteckningar. Men hon skulle gärna faxa ett personbevis till mig som då inte hade något med faderskap att göra. Hon nämnde också att det skulle vara bra om jag registrerade sonen i Sverige vid tillfälle. Vad det skulle vara bra för sa hon inte men jag upplyste henne att jag skulle göra det.... vid tillfälle.... ja...hmmm.. det vill säga om vi nu kommer till Sverige.
Hon fick sedan numret till min fax och jag tackade och lade på.
Det var igår det och något fax har jag inte sett röken av. Så nu funderar jag på om jag skall ringa upp dem igen eller om jag istället skall försöka hitta en annan typ av personbevis på nätet.
....
Ibland är det lite bökigt när allt skall vara så hiskligt effektivt här i världen.
R.
Dettta innebär att sonen behöver ett pass. När vi har rest tidigare så har det inte behövts eftersom han är skriven i moderns pass, men den här gången är det planerat att vi skall åka ensamma.
Vår son har tjeckiskt medborgarskap, så rätt instans för ett pass är då det tjeckiska polisväsendet.
När man skall beställa ett pass för första gången så behövs det personbevis från båda föräldrarna. Det vill säga moderns tjeckiska födelsebevis och ett svenskt personbevis från min sida. Det tjeckiska födelsebeviset är enkelt fixat eftersom det är ett dokument som min fru fick när hon föddes. Jag och andra sidan måste be om en utskrift från svenska folkbokföringen.
Igår gick jag ut på nätet för att se vilken typ av personbevis som skulle passa bäst för ändamålet. Det tog inte lång tid förrän jag hittade vad jag sökte efter, "faderskap" hette en version av personbevisen i rullmenyn. Två-tre klick med vänster musknapp och inmatning av mitt personnummer och personbeviset var beställt.
Smidigt värre.
Men då slog det mig att de svenska myndigheterna kanske inte vet om att jag har en son? Vi har nämligen bott här i elva år och sonen är snart sex. Logiskt sett så borde de faktiskt inte veta att jag har en avkomma.
Så jag slog numret som jag hittade folkbokföringens hemsida under kontakter.
Självklart svarade en automatisk röst; Tryck 1 för skattefrågor, tryck 2 för "något annat"......, tryck 4 för personbevis.
Fyran blev mitt val, sedan skulle jag trycka på nummer två, det gjorde jag också. Därefter blev jag informerad om att det finns 65 arbetande operatörer på motsvarande sida och att jag var på 33 plats i kön och att väntetiden skulle bli ca 7 minuter.
Jag väntade i ca 5 minuter, under tiden fick jag uppdateringar om vilken plats jag hade i kön, 30, 28, 18, 4.
Och helt plötsligt svarar en kvinna med att säga.
-Hör du mig? hallå!
Jag svarade naturligtvis att jag hör henne bra.
- O vilken tur, säger hon i andra änden; Jag var rädd för att jag inte hördes.
Precis när jag skulle förklara mitt ärende så sa det klick och samtalet bröts.
Trist bara att det inte är speciellt billigt att ringa till Sverige...
Jag ringde upp igen, tryckte på fyran, tryckte på tvåan och blev informerad om att 77 operatörer var tillgängliga och jag var på 18:de plats i kön och förväntad väntetid var fortfarande 7 minuter?
En nedräkning för andra gången, 16, 11, 5, 4...
En annan kvinna presenterade sig vid namn.
Den här gången blev jag inte bortkopplad, jag förklarade mitt ärende och talade också om att jag hade beställt ett personbevis som hette "faderskap". Men att jag inte var säker på om vår son var registrerad i Sverige.
Jag hade rätt, kvinnan på folkbokföringen sa att jag inte hade någon son enligt deras anteckningar. Men hon skulle gärna faxa ett personbevis till mig som då inte hade något med faderskap att göra. Hon nämnde också att det skulle vara bra om jag registrerade sonen i Sverige vid tillfälle. Vad det skulle vara bra för sa hon inte men jag upplyste henne att jag skulle göra det.... vid tillfälle.... ja...hmmm.. det vill säga om vi nu kommer till Sverige.
Hon fick sedan numret till min fax och jag tackade och lade på.
Det var igår det och något fax har jag inte sett röken av. Så nu funderar jag på om jag skall ringa upp dem igen eller om jag istället skall försöka hitta en annan typ av personbevis på nätet.
....
Ibland är det lite bökigt när allt skall vara så hiskligt effektivt här i världen.
R.
måndag 11 april 2011
Kleptomani på presidentnivå
Att det stjäls en hel del i Tjeckien har säkert många hört talas om. Nu finns det också bildbevis på att tjeckerna även stjäl utomlands.
Men man ska väl inte anklaga alla tjecker, men nu vet vi alla fall att Tjeckiens president har lite svårt att låta bli norpa saker som inte är fastskruvade eller inlåsta.
R.
fredag 8 april 2011
Carl XVI Gustaf - Den motvillige monarken av Thomas Sjöberg
Nu har jag läst ut min elfte bok med hjälp av den livsviktiga bokplattan som jag så klokt inhandlade för inte så länge sedan. Jag har dessutom precis laddat hem Luftslottet som sprängdes. Stieg Larssons triologi är inte så illa, ja de första två var i alla fall ett mycket trevligt tidsfördriv.
För ett par veckor sedan laddade jag också hem Carl XVI Gustaf - Den motvillige monarken av Thomas Sjöberg.
Det är något som jag djupt ångrar och det av eventuella royalty skäl. Jag hoppas något så innerligt att biblioteket inte måste betala något till Sjöberg för att jag laddade hem hans "bok".
Jag läste inledningen och några meningar in i första kapitlet sedan så gick det faktiskt inte längre. Den raderades således ganska snabbt från minneskortet i läsaren.
Sant är att jag faktiskt inte kan göra en riktig bedömmning av boken, men det lilla jag läste ledde till att boken snart hamnade i kategorin "SKRÄP".
Att börja en bok med ett "försvar" känns inte ett dugg trovärdigt. Det är väl ändå läsaren som skall göra bedömningen om boken är trovärdig eller inte? Hade Sjöberg nu lagt "försvaret" som en prolog eller som källmaterial i slutet av boken så hade jag kanske lurats att läsa lite längre i boken.
Men vad gör man inte för att skapa lite rubriker och ett kort kändisskap?
R.
För ett par veckor sedan laddade jag också hem Carl XVI Gustaf - Den motvillige monarken av Thomas Sjöberg.
Det är något som jag djupt ångrar och det av eventuella royalty skäl. Jag hoppas något så innerligt att biblioteket inte måste betala något till Sjöberg för att jag laddade hem hans "bok".
Jag läste inledningen och några meningar in i första kapitlet sedan så gick det faktiskt inte längre. Den raderades således ganska snabbt från minneskortet i läsaren.
Sant är att jag faktiskt inte kan göra en riktig bedömmning av boken, men det lilla jag läste ledde till att boken snart hamnade i kategorin "SKRÄP".
Att börja en bok med ett "försvar" känns inte ett dugg trovärdigt. Det är väl ändå läsaren som skall göra bedömningen om boken är trovärdig eller inte? Hade Sjöberg nu lagt "försvaret" som en prolog eller som källmaterial i slutet av boken så hade jag kanske lurats att läsa lite längre i boken.
Men vad gör man inte för att skapa lite rubriker och ett kort kändisskap?
R.
måndag 4 april 2011
Bränd rygg och grill-os
Just nu är min rygg svidande röd, den skyldiga till detta fenomen är ingen mindre än tjeckiens vårsol.
Två grillkvällar hann det också bli under helgen, när termometern visar 24 grader i skuggan så finns det faktiskt inte mycket att göra än att damma av grillen, marinera köttet och förpesta byn med rök och grill-os.
Ganska rättvist faktiskt.
R.
Två grillkvällar hann det också bli under helgen, när termometern visar 24 grader i skuggan så finns det faktiskt inte mycket att göra än att damma av grillen, marinera köttet och förpesta byn med rök och grill-os.
Ganska rättvist faktiskt.
R.
onsdag 30 mars 2011
Game over
I morse stötte jag på vår lokala bytjuv.
Det var när jag skulle köra ut bilen från vår utfart jag såg honom komma ut ur den lilla handelsboden som är belägen bredvid puben.
Han gick fram till mig och hälsade genom att ta i hand, ja eftersom vi inte hade stött på varandra på minst tre - fyra månader, menade han.
Han informerade mig också om att han just intagit sin frukost på handelsboden. Jag nickade åt honom och gjorde då en gest som symboliserade att frukosten var av den flytande sorten, en snapsfrukost helt enkelt.
- Ja ja, just så, nickande han med ett leende. - Ska ru till jobbet? frågade han.
- Jo jag är på väg till jobbet, svarade jag
- Usch, bara jag tänker på jobb så blir jag helt skakig kroppen, fortsatte han.
Jag skrattade till och utbrast: - Jo jag kan tro det!
Det hör till saken att den här killen har inte gjort ett hederligt handtag de senaste 20 åren.
Jo föresten, förra året jobbade han faktiskt hela två veckor och ni ska veta vilket bra samtalsämne detta var på puben under tre veckor. Två veckor handlade det om faktumet att han helt otroligt nog hade tagit sig ett jobb och självklart blev det vadslagning om hur länge han skulle orka jobba. Den sista veckan handlade det således om vem som egentligen vann vadslagningen.
Men tillbaka till morgonens möte:
Jag frågade honom om han gjorde något, ja om det har hänt något på jobbfronten, det vill säga.
- Jo för tusan, jag gjorde nyligen ett par veckor, svarade han. Hundratrettio euro fick jag ihop. Inte dåligt va?
- Nej vad bra , bra jobbat igen .....
Innan jag hann säga något mer så frågade han snabbt.
- Du svensken, du har inte en hundring att låna mig till på fredag?
....
Upplägget var självklart:
a) Inledning- ta i hand
b) Bygga upp ett förtroende- prata om ditt och datt
c) Leda in på målet av samtalet- prata pengar
...och sedan dödsstöten
d) fråga om ett lån och hoppas på "mission complete"
R.
Ps. Den här gången blev det "game over" för hans del.
Det var när jag skulle köra ut bilen från vår utfart jag såg honom komma ut ur den lilla handelsboden som är belägen bredvid puben.
Han gick fram till mig och hälsade genom att ta i hand, ja eftersom vi inte hade stött på varandra på minst tre - fyra månader, menade han.
Han informerade mig också om att han just intagit sin frukost på handelsboden. Jag nickade åt honom och gjorde då en gest som symboliserade att frukosten var av den flytande sorten, en snapsfrukost helt enkelt.
- Ja ja, just så, nickande han med ett leende. - Ska ru till jobbet? frågade han.
- Jo jag är på väg till jobbet, svarade jag
- Usch, bara jag tänker på jobb så blir jag helt skakig kroppen, fortsatte han.
Jag skrattade till och utbrast: - Jo jag kan tro det!
Det hör till saken att den här killen har inte gjort ett hederligt handtag de senaste 20 åren.
Jo föresten, förra året jobbade han faktiskt hela två veckor och ni ska veta vilket bra samtalsämne detta var på puben under tre veckor. Två veckor handlade det om faktumet att han helt otroligt nog hade tagit sig ett jobb och självklart blev det vadslagning om hur länge han skulle orka jobba. Den sista veckan handlade det således om vem som egentligen vann vadslagningen.
Men tillbaka till morgonens möte:
Jag frågade honom om han gjorde något, ja om det har hänt något på jobbfronten, det vill säga.
- Jo för tusan, jag gjorde nyligen ett par veckor, svarade han. Hundratrettio euro fick jag ihop. Inte dåligt va?
- Nej vad bra , bra jobbat igen .....
Innan jag hann säga något mer så frågade han snabbt.
- Du svensken, du har inte en hundring att låna mig till på fredag?
....
Upplägget var självklart:
a) Inledning- ta i hand
b) Bygga upp ett förtroende- prata om ditt och datt
c) Leda in på målet av samtalet- prata pengar
...och sedan dödsstöten
d) fråga om ett lån och hoppas på "mission complete"
R.
Ps. Den här gången blev det "game over" för hans del.
tisdag 29 mars 2011
Lastbilsparkeringsplats, läckande element och glada husdjur
Vi är nu hemma igen efter sol- och skidsemestern i Österrike.
Allt i huset och byn var nästan precis som vi lämnade det...
Ja om man bortser ifrån att gräset var lite grönare och att en lastbil gjort ett gott försök att parkera på vår tomt. Chaffören fick tydligen för sig att han skulle backa igenom vår mur, men som tur var vann muren. Minst en meter djup mur är faktiskt väldigt svår att forcera, även för enormt stora lastbilar.
Det blev ju liksom bara en mycket liten skada på muren, men beviseligen så saknar nu lastbilen de högra baklysena. De låg nämligen och solade sig vid muren. Resterna av baklysena som chaffören lämnade efter sig ligger nu i vår sopptunna och väntar på transport till platsen där allt annat som inte längre behövs till slut hamnar.
De stenar i muren som lossnade vid parkeringsförsöket är också bortplockade, så nu ser det faktiskt "nästan" ut som om inget har hänt.
Ja och vår tvättmaskin gick också i pension under tiden som vi var borta. Så nu väntar vi på leverans av den nya framtida trotjänaren. Trist bara att det var efter en skidsemester som maskinen valde att lägga av. Det är ju faktiskt en hel del kläder som behövs läggas i blöt efter de svettiga skid- och vinteraktiviteterna.
Det var dessutom en aning kallare i huset när vi kom tillbaka från alperna. Elementen bubblade och lekte vattenfall. Att lufta dem hade ingen som helst effekt så det var bara att plocka fram slangen och pumpa i mer vatten för att bygga upp ett fungerande tryck i systemet.
Det var då jag upptäckte att det är hög tid att byta ut ett av de ursprungliga elementen i huset, det började nämligen droppa rejält från det.
Men vad gör det? hundarna blev ju överlyckliga när vi kom hem och att det dessutom har lovats minst 20+ och strålande sol till helgen gör det ju inte alls sämre.
...detta betyder således att den härliga och efterlängtade allergi-perioden står och trampar i farstun.
R.
Allt i huset och byn var nästan precis som vi lämnade det...
Ja om man bortser ifrån att gräset var lite grönare och att en lastbil gjort ett gott försök att parkera på vår tomt. Chaffören fick tydligen för sig att han skulle backa igenom vår mur, men som tur var vann muren. Minst en meter djup mur är faktiskt väldigt svår att forcera, även för enormt stora lastbilar.
Det blev ju liksom bara en mycket liten skada på muren, men beviseligen så saknar nu lastbilen de högra baklysena. De låg nämligen och solade sig vid muren. Resterna av baklysena som chaffören lämnade efter sig ligger nu i vår sopptunna och väntar på transport till platsen där allt annat som inte längre behövs till slut hamnar.
De stenar i muren som lossnade vid parkeringsförsöket är också bortplockade, så nu ser det faktiskt "nästan" ut som om inget har hänt.
Ja och vår tvättmaskin gick också i pension under tiden som vi var borta. Så nu väntar vi på leverans av den nya framtida trotjänaren. Trist bara att det var efter en skidsemester som maskinen valde att lägga av. Det är ju faktiskt en hel del kläder som behövs läggas i blöt efter de svettiga skid- och vinteraktiviteterna.
Det var dessutom en aning kallare i huset när vi kom tillbaka från alperna. Elementen bubblade och lekte vattenfall. Att lufta dem hade ingen som helst effekt så det var bara att plocka fram slangen och pumpa i mer vatten för att bygga upp ett fungerande tryck i systemet.
Det var då jag upptäckte att det är hög tid att byta ut ett av de ursprungliga elementen i huset, det började nämligen droppa rejält från det.
Men vad gör det? hundarna blev ju överlyckliga när vi kom hem och att det dessutom har lovats minst 20+ och strålande sol till helgen gör det ju inte alls sämre.
...detta betyder således att den härliga och efterlängtade allergi-perioden står och trampar i farstun.
R.
tisdag 22 mars 2011
måndag 21 mars 2011
Bohuslav Östros?
Undrar om inte dessa herrar har minst en gemensam förälder, ja man undrar ju, likheten är ju slående, eller?
Även deras tvivelaktiga karriärval gör det ju inte mindre misstänksamt......
Även deras tvivelaktiga karriärval gör det ju inte mindre misstänksamt......
![]() |
Thomas Östros |
![]() |
Bohuslav Sobotka Numera partiledare och föredetta finansminister för de tjeckiska socialdemokraterna |
söndag 20 mars 2011
Färgglada tajts och vaniljglass
Resan gick bra...
...även om det var en rackarns massa lättklädda liftare vid gränsen mellan Tjeckien och Österrike som distraherade en aning. I snålblåst stod det rader i kort-kort och färglada tajts som försökte få vår uppmärksamhet genom att vinka glatt, men jag förmodar att vinket mest var riktat mot mig, för när liftarna såg att jag både hade fru och barn i bilen så slutade de genast vinka av någon underlig anledning?
....
Istället för att ta oss upp i pisterna första dagen så blev det ett besök i Salzburg.
Vi letade således efter huset där den där Wolfgang Amadeus Mozart föddes, men istället hittade vi en utomhus-bubbelpool på torget i deras "gamla stan", ja jag tror i alla fall att det var en Salzburgisk bubbelpool, men jag kan ha fel. Eftersom vi också stötte på en glasskiosk i samma veva som poolen, så skippade vi Wolfgang och hans födelseplats för ett glasskalas. Godare vaniljglass i våffla kan jag nog inte påminna mig om att jag någonsin har ätit.
Imorgon blir det lift- och utförsåkning för allt vad det är värt. Vädergudarna har lovat solsken för hela veckan, så minst en liter solkräm kommer finnas till hands i ryggsäcken.
Hej hopp från ett hotellrum i Rußbach.
R.
...även om det var en rackarns massa lättklädda liftare vid gränsen mellan Tjeckien och Österrike som distraherade en aning. I snålblåst stod det rader i kort-kort och färglada tajts som försökte få vår uppmärksamhet genom att vinka glatt, men jag förmodar att vinket mest var riktat mot mig, för när liftarna såg att jag både hade fru och barn i bilen så slutade de genast vinka av någon underlig anledning?
....
Salzburgisk utomhusbubbelpool |
Vi letade således efter huset där den där Wolfgang Amadeus Mozart föddes, men istället hittade vi en utomhus-bubbelpool på torget i deras "gamla stan", ja jag tror i alla fall att det var en Salzburgisk bubbelpool, men jag kan ha fel. Eftersom vi också stötte på en glasskiosk i samma veva som poolen, så skippade vi Wolfgang och hans födelseplats för ett glasskalas. Godare vaniljglass i våffla kan jag nog inte påminna mig om att jag någonsin har ätit.
Imorgon blir det lift- och utförsåkning för allt vad det är värt. Vädergudarna har lovat solsken för hela veckan, så minst en liter solkräm kommer finnas till hands i ryggsäcken.
Hej hopp från ett hotellrum i Rußbach.
R.
fredag 18 mars 2011
Prag - Österrike tur och retur
Om tjugofyra timmar så bär det av till de Österrikiska alperna.
Fem till sex timmars bilfärd har vi framför oss från Prag till destination Russbach. Just nu packas det tandborstar, skidor och självklart en del kläder.
Av en händelse är e-läsaren dessutom laddad med ett stimm olästa böcker.
Svärmor är inhyrd för att hålla tjuvbuset borta och ta hand om ruinen, hundar och annat kryp som vi lämnar för en dryg vecka.
Just nu regnar det strax utanför Prag så det känns för tillfället lite underligt att åka på skidsemester.
Men det blir säkert bra när vi närmar oss lite högre trakter.
R.
Fem till sex timmars bilfärd har vi framför oss från Prag till destination Russbach. Just nu packas det tandborstar, skidor och självklart en del kläder.
Av en händelse är e-läsaren dessutom laddad med ett stimm olästa böcker.

Just nu regnar det strax utanför Prag så det känns för tillfället lite underligt att åka på skidsemester.
Men det blir säkert bra när vi närmar oss lite högre trakter.
R.
torsdag 17 mars 2011
Mike Tyson
Mike Tyson kommer till stan (Prag) den 23 mars.
I samband med detta besök så blir det nog en del stohej kan man tänka.
Det har väl kanske redan börjat? För några dagar sedan lyssnade jag nämligen på en av de största tjeckiska radiokanalerna. Under deras morgonshow så tävlades det om en middag med just denne föredetta världsmästare i tungviktsboxning. Den som först ringer och som dessutom svarar rätt på frågan som ges blir den som får sitta vid samma bord och dela en matbit med Tyson, så var radiotävlingsupplägget.
Det var en ung tjej som vann middagen med herr Tyson. Hon var i eld och lågor.
Undrar just om hon vet om att han under tre år satt inne för våldtäkt?
Men hon ska väl kanske inte behöva oroa sig allt för mycket, jag gissar att Tyson har ett par livvakter med sig som han säkert lånar ut till henne om han nu skulle få för sig att ta en munsbit av själva radiotävlingsvinnaren.
R.
I samband med detta besök så blir det nog en del stohej kan man tänka.
Det har väl kanske redan börjat? För några dagar sedan lyssnade jag nämligen på en av de största tjeckiska radiokanalerna. Under deras morgonshow så tävlades det om en middag med just denne föredetta världsmästare i tungviktsboxning. Den som först ringer och som dessutom svarar rätt på frågan som ges blir den som får sitta vid samma bord och dela en matbit med Tyson, så var radiotävlingsupplägget.
Det var en ung tjej som vann middagen med herr Tyson. Hon var i eld och lågor.
Undrar just om hon vet om att han under tre år satt inne för våldtäkt?
Men hon ska väl kanske inte behöva oroa sig allt för mycket, jag gissar att Tyson har ett par livvakter med sig som han säkert lånar ut till henne om han nu skulle få för sig att ta en munsbit av själva radiotävlingsvinnaren.
R.
tisdag 15 mars 2011
Guds straff
Att Japan har det lite komplicerat kan ingen ha missat. Här i Tjeckien är tidningar, internet och TV översållat av rapporteringar från Japan, ja precis som i resten av världen kan man tänka.
I söndags slank jag in på bypuben för att svalka mig med en öl efter en hel dags grävande och skyflande i trädgården.
Temat på puben kom snabbt in på katastrofen i Japan. Alla tyckte det som hänt och fortfarande händer var förskräckligt.
Det tog inte lång stund förän frågan "varför detta händer?" kom upp i diskussionen. Snabbt var det två bröder på puben som sa att det var självklart.
Jag trodde att de skulle ta upp jordplattornas rörelse och att vissa experter också menar att det riktigt stora Japanska utbrottet fortfarande var att vänta.
Men nej, skälet för detta var enligt bröderna "guds straff". Ja, Japan har nu straffats för deras synder, de synder de begick under andra världskriget för att vara exakt, menade de.
Jag satt faktiskt bara och gapade de första sekunderna, jag var inte riktigt säker på om jag hade hört rätt?
Efter det hade landat i skallen på mig så klämde jag ur mig:
- Ja precis som AIDS, som skapades för att straffa homosexuella män för deras syndiga levende. Precis som tsunamin i Thailand på grund av porrturismen. Och Islands vulkanutbrott är inte heller att förglömma, att vara så oansvariga med hanteringen av finanserna kan ju inte sluta annorlunda än ett straff i form av ett vulkanutbrott från den Allsmäktige själv.
Båda bröderna nickade ivrigt...
- Ja, fortsatte jag, - precis som när Nazi -Tyskland och Sovjetunionen vid olika tidpunkter invaderade och tog kontroll över dåvarande Tjeckoslovakien.
Nu nickade de lite långsammare och tittade lite förvånat på varandra.
- Ja och visst måste vi nog räkna med att hela Tjeckien tids nog kommer att attackeras av gräshoppor p.g.a. alla tjecker som stjäl och inte kan köra bil som folk. Slutet är mycket nära mina vänner, avslutade jag och passade samtidigt på att beställa en ny öl.
Vid det här laget var det slutnickat från deras sida och temat "gudsstraff" var som bortblåst.
Nötter!
R.
Ps. Jag brukar faktiskt inte klanka på folk när det gäller deras tro, alla får ju faktiskt tro vad de vill, men detta var så urbota dumt att jag inte kunde hålla mig.
I söndags slank jag in på bypuben för att svalka mig med en öl efter en hel dags grävande och skyflande i trädgården.
Temat på puben kom snabbt in på katastrofen i Japan. Alla tyckte det som hänt och fortfarande händer var förskräckligt.
Det tog inte lång stund förän frågan "varför detta händer?" kom upp i diskussionen. Snabbt var det två bröder på puben som sa att det var självklart.
Jag trodde att de skulle ta upp jordplattornas rörelse och att vissa experter också menar att det riktigt stora Japanska utbrottet fortfarande var att vänta.
Men nej, skälet för detta var enligt bröderna "guds straff". Ja, Japan har nu straffats för deras synder, de synder de begick under andra världskriget för att vara exakt, menade de.
Jag satt faktiskt bara och gapade de första sekunderna, jag var inte riktigt säker på om jag hade hört rätt?
Efter det hade landat i skallen på mig så klämde jag ur mig:
- Ja precis som AIDS, som skapades för att straffa homosexuella män för deras syndiga levende. Precis som tsunamin i Thailand på grund av porrturismen. Och Islands vulkanutbrott är inte heller att förglömma, att vara så oansvariga med hanteringen av finanserna kan ju inte sluta annorlunda än ett straff i form av ett vulkanutbrott från den Allsmäktige själv.
Båda bröderna nickade ivrigt...
- Ja, fortsatte jag, - precis som när Nazi -Tyskland och Sovjetunionen vid olika tidpunkter invaderade och tog kontroll över dåvarande Tjeckoslovakien.
Nu nickade de lite långsammare och tittade lite förvånat på varandra.
- Ja och visst måste vi nog räkna med att hela Tjeckien tids nog kommer att attackeras av gräshoppor p.g.a. alla tjecker som stjäl och inte kan köra bil som folk. Slutet är mycket nära mina vänner, avslutade jag och passade samtidigt på att beställa en ny öl.
Vid det här laget var det slutnickat från deras sida och temat "gudsstraff" var som bortblåst.
Nötter!
R.
Ps. Jag brukar faktiskt inte klanka på folk när det gäller deras tro, alla får ju faktiskt tro vad de vill, men detta var så urbota dumt att jag inte kunde hålla mig.
torsdag 10 mars 2011
Smog
När jag lämnade vår son på dagis nu på morgonen så fick jag syn på en papperslapp som låg och skräpade på en av bänkarna i korridoren.
På papperslappen var följande skrivet:
"Under dagen stannar barnen inomhus på grund av smog"
Jag förmodar att det finns mycket få papperslappar med det innehållet liggande och skräpande i korridorerna på de svenska dagisarna och skolorna?
R.
På papperslappen var följande skrivet:
"Under dagen stannar barnen inomhus på grund av smog"
Jag förmodar att det finns mycket få papperslappar med det innehållet liggande och skräpande i korridorerna på de svenska dagisarna och skolorna?
R.
tisdag 8 mars 2011
Lasersvärdet
En dag under förra veckan var vår son hos "babicka" och "'deda" (mormor och morfar).
Sonen var tydligen mycket snäll mot dem, för när vi hämtade upp honom på eftermiddagen så hade han ett helt nytt lasersvärd med sig hem.
Sonen förklarade för mig att det saknades batterier och utan batterier kommer faktiskt svärdet varken lysa eller ge ifrån sig några ljud.
Han infomerade också att det skall vara tre batterier, varken mer eller mindre.
Jag gjorde självklart som min son beordrade. När vi kom hem så hämtade jag både batterier och den lilla stjärnmejseln som alltid används för att öppna batteriluckor på nya elektroniska leksaker.
Mycket riktigt, tre batterier fick plats innanför den lilla luckan i handtaget. Luckan monterades och lyckan var total, svärdet både lyste och lät vid rörelse (svärdet lät väldigt mycket, ska man kanske tillägga?).
Hela kvällen fördrevs således med klassiska Anakin och Luke Skywalker skutt, hopp och poser.
Svärdet var så realistiskt att det efter 3 timmar t.o.m. började ryka och lukta bränt. Tyvärr så var källan till den starka lukten inte det material som svärdet träffade, utan istället var det handtaget och batterierna som var på väg att ta eld.
Jag fick plocka fram den lilla mejseln igen och pilla ur de heta batterierna ur det mycket varma och rykande handtaget. Jediriddares besvikelse var enorm, ja den var så stor att jag trodde att han faktiskt var på väg över till den "mörka sidan" av kraften.
....
Det var det det, nu gäller det bara för oss att införskaffa ett annat lasersvärd, ett som förhoppningsvis inte kommer vara lika realistiskt som det förra.
R.
Sonen var tydligen mycket snäll mot dem, för när vi hämtade upp honom på eftermiddagen så hade han ett helt nytt lasersvärd med sig hem.
Sonen förklarade för mig att det saknades batterier och utan batterier kommer faktiskt svärdet varken lysa eller ge ifrån sig några ljud.
![]() |
The LightSabre |
Jag gjorde självklart som min son beordrade. När vi kom hem så hämtade jag både batterier och den lilla stjärnmejseln som alltid används för att öppna batteriluckor på nya elektroniska leksaker.
Mycket riktigt, tre batterier fick plats innanför den lilla luckan i handtaget. Luckan monterades och lyckan var total, svärdet både lyste och lät vid rörelse (svärdet lät väldigt mycket, ska man kanske tillägga?).
Hela kvällen fördrevs således med klassiska Anakin och Luke Skywalker skutt, hopp och poser.
Svärdet var så realistiskt att det efter 3 timmar t.o.m. började ryka och lukta bränt. Tyvärr så var källan till den starka lukten inte det material som svärdet träffade, utan istället var det handtaget och batterierna som var på väg att ta eld.
Jag fick plocka fram den lilla mejseln igen och pilla ur de heta batterierna ur det mycket varma och rykande handtaget. Jediriddares besvikelse var enorm, ja den var så stor att jag trodde att han faktiskt var på väg över till den "mörka sidan" av kraften.
....
Det var det det, nu gäller det bara för oss att införskaffa ett annat lasersvärd, ett som förhoppningsvis inte kommer vara lika realistiskt som det förra.
R.
måndag 7 mars 2011
Nu har jag den...
I ett tidigare inlägg så nämde jag att jag hade planer på att införskaffa en e-boksläsare.
Det har jag nu gjort, införskaffat en läsare alltså.
Gisslet med avsaknaden av böcker på svenska är nu löst för alltid, kan man hoppas?
Detta betyder att jag nu har lagt till en till elektronisk pryl på listan över saker som jag absolut inte kommer att kunna leva utan.
Jag har blivit en riktigt flitig besökare på biblioteket, det virrituella biblioteket, för att vara exakt. Det är helt fantastiskt smidigt att låna böcker över nätet. Jag går in på bibliotekets sidor och lånar (laddar) hem en bok, efter tjugoåtta dagar går lånetiden ut och vips så blir boken oläsbar. Ja nästan som ett vanligt boklån men med den stora skillnaden att man faktiskt slipper lämna tillbaka den elektroniska boken.
Även köpa e -böcker över nätet funkar. Gå in på en web-bokhandel, välj en bok, betala med kort, ladda hem och läs.
Eftersom läsaren inte har en LCD display utan en monitor med elektroniskt bläck så går det att läsa länge, mycket länge och det utan att man blir trött i ögonen. På grund av denna teknik så går det också att läsa ett gäng böcker innan det är dags att ladda batteriet. Läsaren drar nämligen bara energi när man vänder blad, och skulle man nu av en händelse somna till utan att slå av läsaren så finns det således ingen risk att batteriet är tomt när man vaknar upp igen.
Det enda jag kanske saknar är badkarsläsningen, men i och för sig det kanske också går? men då får man kanske räkna med att det blir att investera i en ny läsare vid ett evenuellt och ofrivilligt bokdopp?
Men den absolut största fördelen med läsaren är att jag numera slipper fylla resväskan med böcker när jag är på återresa från ett eventuellt Sverigebesök. När det handlar om böcker så är det väldigt lätt att överskrida maxvikten för ett flygbagage.
Tro mig jag vet, både handbagage och incheckade väskor "brukade" nämligen vara fyllda med böcker, ja till det sista tillåtna grammet (och i bland över).
R.
Det har jag nu gjort, införskaffat en läsare alltså.
Gisslet med avsaknaden av böcker på svenska är nu löst för alltid, kan man hoppas?
Detta betyder att jag nu har lagt till en till elektronisk pryl på listan över saker som jag absolut inte kommer att kunna leva utan.
Jag har blivit en riktigt flitig besökare på biblioteket, det virrituella biblioteket, för att vara exakt. Det är helt fantastiskt smidigt att låna böcker över nätet. Jag går in på bibliotekets sidor och lånar (laddar) hem en bok, efter tjugoåtta dagar går lånetiden ut och vips så blir boken oläsbar. Ja nästan som ett vanligt boklån men med den stora skillnaden att man faktiskt slipper lämna tillbaka den elektroniska boken.
Även köpa e -böcker över nätet funkar. Gå in på en web-bokhandel, välj en bok, betala med kort, ladda hem och läs.
Eftersom läsaren inte har en LCD display utan en monitor med elektroniskt bläck så går det att läsa länge, mycket länge och det utan att man blir trött i ögonen. På grund av denna teknik så går det också att läsa ett gäng böcker innan det är dags att ladda batteriet. Läsaren drar nämligen bara energi när man vänder blad, och skulle man nu av en händelse somna till utan att slå av läsaren så finns det således ingen risk att batteriet är tomt när man vaknar upp igen.
Det enda jag kanske saknar är badkarsläsningen, men i och för sig det kanske också går? men då får man kanske räkna med att det blir att investera i en ny läsare vid ett evenuellt och ofrivilligt bokdopp?
Men den absolut största fördelen med läsaren är att jag numera slipper fylla resväskan med böcker när jag är på återresa från ett eventuellt Sverigebesök. När det handlar om böcker så är det väldigt lätt att överskrida maxvikten för ett flygbagage.
Tro mig jag vet, både handbagage och incheckade väskor "brukade" nämligen vara fyllda med böcker, ja till det sista tillåtna grammet (och i bland över).
R.
söndag 6 mars 2011
Dartpilen
Det grävs runt huset.
Vi gör detta för att förhindra att huset vårt sakteligen förvandlas från ruin till svamp, det vill säga ruinen vi bor i är gammalt och vissa delar av fasaden har släppt pga av fukt.
Vår förhoppning är att bli av med fukten i fasaden genom att gräva ett femtio centimeter djupt och fyrtio centimeter brett dike som sedan fylls av singel. Närmast grunden placeras också en speciell folie som tydligen skall motverka just fuktproblem i fasader.
I samband med grävandet så var det förra helgen dessutom dartturneering på puben mitt emot. Någon form av mästerskap var det visst? Det stod ett stort antal bilar parkerade utanför pub och vårt hus, ja det var packat med bilar.
Turneeringen störde ju självklart inte oss i vårt grävande....... inte till en början i alla fall.
Eftersom puben ligger så nära (tvärs över gatan) så hördes både jukebox och spelarnas vilda rop. Ropen var en blandning av både glädje och besvikelse, det hördes lång väg att det finns faktiskt både vinnare och förlorare i Dartsportens värld.
Helt plötsligt blir vi avbrutna i vårt grävande av ett sus och en lätt duns bredvid vårt nygrävda dike. Där dunsen hade sitt utsprung sitter nu en dartpil placerad i marken.
Eftersom barn, fru och hundar befanns sig ute på tomten vid tillfället så lackade jag till och tog pilen med mig och gick över till puben.
Utanför puben stod ägaren till pilen, det var ju inte så svårt att gissa att han tillhörde den förlorande delen av Dartensemblen och att det dessutom var hans pil som jag hade i handen, för han ursäktade sig direkt med att säga,
- Oj förlåt Svensken, jag visste inte att det var ditt fönster.
Inte mitt fönster? tänkte jag. Pilen jag hade med mig hade ju landat på andra sidan huset, det vill säga utom synhåll för puben. Det betydde ju självklart att han hade skickat iväg alla tre pilarna i riktning mot vår ruin.
Det finns liksom inget mer att tillägga så utan att säga något vänder jag på klacken och kastar hans dartpil i vår sopptunna.
Jag kontollerar våra fönster och konstaterar att de är hela, jag hittar också en andra pil under ett av fönstren.Och den åker också av en händelse i samma soptunna som den första. Den tredjepilen hittade jag inte men den kommer väl också fram så småningom.
...
Shit happens, men man fär väl kanske vara tacksam över att ingen i familjen numera går med ett dartpil utstickande i nacken.
Hej hopp!
R.
Vi gör detta för att förhindra att huset vårt sakteligen förvandlas från ruin till svamp, det vill säga ruinen vi bor i är gammalt och vissa delar av fasaden har släppt pga av fukt.
Vår förhoppning är att bli av med fukten i fasaden genom att gräva ett femtio centimeter djupt och fyrtio centimeter brett dike som sedan fylls av singel. Närmast grunden placeras också en speciell folie som tydligen skall motverka just fuktproblem i fasader.
I samband med grävandet så var det förra helgen dessutom dartturneering på puben mitt emot. Någon form av mästerskap var det visst? Det stod ett stort antal bilar parkerade utanför pub och vårt hus, ja det var packat med bilar.
Turneeringen störde ju självklart inte oss i vårt grävande....... inte till en början i alla fall.
Eftersom puben ligger så nära (tvärs över gatan) så hördes både jukebox och spelarnas vilda rop. Ropen var en blandning av både glädje och besvikelse, det hördes lång väg att det finns faktiskt både vinnare och förlorare i Dartsportens värld.
Helt plötsligt blir vi avbrutna i vårt grävande av ett sus och en lätt duns bredvid vårt nygrävda dike. Där dunsen hade sitt utsprung sitter nu en dartpil placerad i marken.
Eftersom barn, fru och hundar befanns sig ute på tomten vid tillfället så lackade jag till och tog pilen med mig och gick över till puben.
Utanför puben stod ägaren till pilen, det var ju inte så svårt att gissa att han tillhörde den förlorande delen av Dartensemblen och att det dessutom var hans pil som jag hade i handen, för han ursäktade sig direkt med att säga,
- Oj förlåt Svensken, jag visste inte att det var ditt fönster.
Inte mitt fönster? tänkte jag. Pilen jag hade med mig hade ju landat på andra sidan huset, det vill säga utom synhåll för puben. Det betydde ju självklart att han hade skickat iväg alla tre pilarna i riktning mot vår ruin.
Det finns liksom inget mer att tillägga så utan att säga något vänder jag på klacken och kastar hans dartpil i vår sopptunna.
Jag kontollerar våra fönster och konstaterar att de är hela, jag hittar också en andra pil under ett av fönstren.Och den åker också av en händelse i samma soptunna som den första. Den tredjepilen hittade jag inte men den kommer väl också fram så småningom.
...
Shit happens, men man fär väl kanske vara tacksam över att ingen i familjen numera går med ett dartpil utstickande i nacken.
Hej hopp!
R.
fredag 4 mars 2011
Från Metroblogg till Blogspot
Om de tidigare inläggen inte riktigt är okej formaterade så är det för att Strax utanför Prag från början skrevs på Metrobloggen.
Så det förklarar varför 252 inlägg helt plötsligt har lagts upp under en endaste dag.
Pust....
Mvh
R..
Så det förklarar varför 252 inlägg helt plötsligt har lagts upp under en endaste dag.
Pust....
Mvh
R..
Ett bra tema enligt bartendern
Igår blev det bastubad.
Men basta utan vätska av den skummigare sorten är inte ett riktigt bastubad.
Eftersom det var snålt med öl i kylen dammade jag således av min ölkanna och gick över till puben tvärs över gatan för att få den uppfylld. Under tiden som jag väntade så tog jag dessutom en öl på plats.
Det var den poetiska bartendern som stod i baren. Ja ni vet hon den där nya som inte har det mest vårdade språket här i världen.
Jag talade om för henne att jag skrivit en inlägg om henne och just om hennes "vårdade" språk. Hon skrattade högt när jag berättade i detalj vad jag skrivit och hon hann t.o.m. slänga in ett antal inte så lite grova könsord mellan skrattsalvorna.
När jag avslutat så sade hon att det var j*vligt synd att jag inte var på puben förra fredagen, för då hade jag fått ett satans bra tema att skriva om...
...
Okej, jag får nog censurera lite men jag skall försöka återberätta historien som jag fick den berättad för mig.
...
Hon berättade följande..
- I fredags kom det in en j*vla k*kskalle typ runt tretiden på eftermiddagen. Han beställde bara små ölsejdlar under tiden han var här. Jag tror att den skiten var ryss eller något för han bröt något så förbannat.
- Från tre på eftermiddagen till tio på kvällen så sket han ur sig allt möjligt, men mest hur j*vla viktig affärsman han var.
-Jag hade ju f*n inget egentligt skäl att inte tro på det aset, fortsatte hon,
- Men när det var dags för sista beställningen och jag "artigt" frågade om han skulle ha en öl till. Så började f*nskapet kasta skit på mig och sade att jag stressade honom eller något typ.
- Han fick ingen ny öl och jag skrev ut ölnothelv*tet istället. När jag gav den till det arslet så bad han mig sluta avbryta honom under det "viktiga" samtalet som han nu helt plötsligt hade med en kille som satt vid samma bord. Och notan kunde jag dessutom stoppa upp någonstans, för någon "cash" hade han inte på sig.
- Om nu inte puben tar kreditkort så blir det ingen betalning, och om jag inte gillade läget så kunde jag ju alltid ringa snuten, ja precis så sade det aset till mig.
- Så jag ringde snuten och tio minuter senare så var de på plats. Snabba j*vlar de där snutarna må jag säga, fortsatte hon.
- Snuten tog leg på killen och frågade varför han inte ville betala. Och grabbh*lvetet upprepade för snutarna att han bara hade kreditkort på sig och ingen "cash".
- Snuten var då så satans trevliga att de erbjöd honom skjuts till närmsta bankomat.
- Fattar du vad han sedan sa till snuten? jo skiten sa att om staten har så mycket pengar att de kan låta polisen funka som taxi, då kan de väl lika gärna skjutsa hem honom till sin fru för att hämta lite "cash".
- Grisen hade inte ens kreditkort, sanslöst va? vilket kräk!
- Nu tröttnade snutarna och bad den snåla f*n att lämna något av värde i pant annars skulle han bli inplockad och bötfälld.
- Ingen klocka hade han, inga smycken heller och när vi letade igenom väskan han hade med sig så fanns där bara lite kläder och en flasköl. Vilken j*vla förlorare, va!
Med ett gällt skratt frågar nu vår rara bartender mig:
- Vet du vad han fick lämna?!?
Innan jag hann svara så skriker hon i falset:
- Jackh*lvetet, hans j*vla skinnjacka fick gå som pant.
Där avslutade hon sin historia...
Okej? tänkte jag och efter en stunds tystnad frågade jag henne om killen kom tillbaka för jackan?
- Jorå, på lördagen kom killen och löste ut sin skinnjacka, sade hon med en axelryckning samtidigt som hon fyllde upp det sista i min ölkanna.
...
Frågan är nu vilket tema som var det "bästa", hennes vårdade språk eller killen som inte ville betala eller kanske polisens sätt att hantera situationen?
Vad vet jag? men bastubadet var lysande.
Tjohej från att toppenvårligt strax utanför Prag
R.
Eftersom det var snålt med öl i kylen dammade jag således av min ölkanna och gick över till puben tvärs över gatan för att få den uppfylld. Under tiden som jag väntade så tog jag dessutom en öl på plats.
Det var den poetiska bartendern som stod i baren. Ja ni vet hon den där nya som inte har det mest vårdade språket här i världen.
Jag talade om för henne att jag skrivit en inlägg om henne och just om hennes "vårdade" språk. Hon skrattade högt när jag berättade i detalj vad jag skrivit och hon hann t.o.m. slänga in ett antal inte så lite grova könsord mellan skrattsalvorna.
När jag avslutat så sade hon att det var j*vligt synd att jag inte var på puben förra fredagen, för då hade jag fått ett satans bra tema att skriva om...
...
Okej, jag får nog censurera lite men jag skall försöka återberätta historien som jag fick den berättad för mig.
...
Hon berättade följande..
- I fredags kom det in en j*vla k*kskalle typ runt tretiden på eftermiddagen. Han beställde bara små ölsejdlar under tiden han var här. Jag tror att den skiten var ryss eller något för han bröt något så förbannat.
- Från tre på eftermiddagen till tio på kvällen så sket han ur sig allt möjligt, men mest hur j*vla viktig affärsman han var.
-Jag hade ju f*n inget egentligt skäl att inte tro på det aset, fortsatte hon,
- Men när det var dags för sista beställningen och jag "artigt" frågade om han skulle ha en öl till. Så började f*nskapet kasta skit på mig och sade att jag stressade honom eller något typ.
- Han fick ingen ny öl och jag skrev ut ölnothelv*tet istället. När jag gav den till det arslet så bad han mig sluta avbryta honom under det "viktiga" samtalet som han nu helt plötsligt hade med en kille som satt vid samma bord. Och notan kunde jag dessutom stoppa upp någonstans, för någon "cash" hade han inte på sig.
- Om nu inte puben tar kreditkort så blir det ingen betalning, och om jag inte gillade läget så kunde jag ju alltid ringa snuten, ja precis så sade det aset till mig.
- Så jag ringde snuten och tio minuter senare så var de på plats. Snabba j*vlar de där snutarna må jag säga, fortsatte hon.
- Snuten tog leg på killen och frågade varför han inte ville betala. Och grabbh*lvetet upprepade för snutarna att han bara hade kreditkort på sig och ingen "cash".
- Snuten var då så satans trevliga att de erbjöd honom skjuts till närmsta bankomat.
- Fattar du vad han sedan sa till snuten? jo skiten sa att om staten har så mycket pengar att de kan låta polisen funka som taxi, då kan de väl lika gärna skjutsa hem honom till sin fru för att hämta lite "cash".
- Grisen hade inte ens kreditkort, sanslöst va? vilket kräk!
- Nu tröttnade snutarna och bad den snåla f*n att lämna något av värde i pant annars skulle han bli inplockad och bötfälld.
- Ingen klocka hade han, inga smycken heller och när vi letade igenom väskan han hade med sig så fanns där bara lite kläder och en flasköl. Vilken j*vla förlorare, va!
Med ett gällt skratt frågar nu vår rara bartender mig:
- Vet du vad han fick lämna?!?
Innan jag hann svara så skriker hon i falset:
- Jackh*lvetet, hans j*vla skinnjacka fick gå som pant.
Där avslutade hon sin historia...
Okej? tänkte jag och efter en stunds tystnad frågade jag henne om killen kom tillbaka för jackan?
- Jorå, på lördagen kom killen och löste ut sin skinnjacka, sade hon med en axelryckning samtidigt som hon fyllde upp det sista i min ölkanna.
...
Frågan är nu vilket tema som var det "bästa", hennes vårdade språk eller killen som inte ville betala eller kanske polisens sätt att hantera situationen?
Vad vet jag? men bastubadet var lysande.
Tjohej från att toppenvårligt strax utanför Prag
R.
Ett sk*tjobb
Lördag morgon, solen skiner och termometern visar tio grader. All snö har i princip tinat bort på tomten.
Men att snön är borta och temperaturen stiger har inte bara sina fördelar.
Nu när snön är borta så betyder det att det som har har gömts i snön nu ligger fri för solsken och tomtägare. Man kan säga att vår tomt just nu är allt annat än exotisk.
Hela tomten har nämligen små till medelstora högar, dessa högar är inte något som mullvadar eller annat småkryp har skapat. Dessa högar, som dessutom avger en otrevlig och stickande odör har skapats av dessa håriga monster.
Att dessa två tillsammans kunde skapa så mycket under så kort tid är ett under (ca två månader).
Äckligt!
När detta inlägg är avslutat åker stövlarna på och belarmad med både skyffel och stor sopsäck blir det en timmes sk*tskyfflande.
Att den som skriver detta inlägg är något känslig för saker som har ätits MINST en gång gör ju saken inte mycket bättre.
Förmodligen kommer våra grannar bli roade av deras grannes förmodade upprepande bulimi-attacker under den kommande timmen.
Skit samma, vad gör man inte för ett leende?
.... och nu åker de på, stövlarna alltså.
R.
Men att snön är borta och temperaturen stiger har inte bara sina fördelar.
Nu när snön är borta så betyder det att det som har har gömts i snön nu ligger fri för solsken och tomtägare. Man kan säga att vår tomt just nu är allt annat än exotisk.
Hela tomten har nämligen små till medelstora högar, dessa högar är inte något som mullvadar eller annat småkryp har skapat. Dessa högar, som dessutom avger en otrevlig och stickande odör har skapats av dessa håriga monster.
Äckligt!
När detta inlägg är avslutat åker stövlarna på och belarmad med både skyffel och stor sopsäck blir det en timmes sk*tskyfflande.
Att den som skriver detta inlägg är något känslig för saker som har ätits MINST en gång gör ju saken inte mycket bättre.
Förmodligen kommer våra grannar bli roade av deras grannes förmodade upprepande bulimi-attacker under den kommande timmen.
Skit samma, vad gör man inte för ett leende?
.... och nu åker de på, stövlarna alltså.
R.
Skrivet av R i Prag 2011-01-15 kl 10:56
regn?
Idag när jag och min kollega var på väg på lunch så överaskades vi helt plötsligt av regn.
Att det regnar är väl inget konstigt i sig, ja om man nu bortser ifrån att termometern faktiskt visade 3 minus?
Härliga väderomslag och förmodligen en överhängande risk för blixthalka, kan man gissa.
R.
Skrivet av R i Prag 2011-01-06 kl 18:12
E-bokläsare
Kan det vara något?
Jag läser ju en hel del. Och det är ju faktiskt lite knöligt att hitta böcker på svenska i just Tjeckien.
Självklart kan jag ju gå med i en svensk bokklubb och få böckerna skickade till mig, men beställa och sedan vänta och vänta och vänta på leverans ligger liksom inte för mig.
Jag är liksom en sådan där fruktansvärt gravt "vill-ha-nu" typ. Jag klarar knappt av att vänta på snusleveranserna, och detta händer bara fyra gånger om året. Så någon bokklubb blir det inte får min del.
Dessutom tar de riktiga böckerna redan nu en massa dyrbar plats, och att köpa böcker för att sedan staplas i lådor i källaren känns en aning trist.
Att biblioteken i Sverige nu börjar få upp ett mindre sortiment av e-böcker, talar ju faktiskt för att det skulle vara läge att investera i en just sådan där läsplatta.
Problemet är ju bara att man måste ha lånekort och det var mycket, mycket länge sedan jag hade något sådant i min ägo.
Men det går kanske att skaffa ett sådant på distans? i annat fall får man väl låna en rar och svensk kompis lånekortsnummer (internt meddelande- Siska?).
Under gårdagskvällen surfade jag alltså på allt som hade med e-böcker och läsare att göra. Det finns ju en hel del böcker ute och en drös läsplattor att välja mellan.
Efter mycket forskande och jämförande så är det läsplattan Iriver cover story jag just nu har fastnat för. Men det hinner nog ändra sig ett par gånger till.
Men något som slog mig när jag "monitorshoppade" böcker under kvällen, var att köp av e-böckerna ju kostar lika mycket om inte mer än en vanlig pocketbok, varför är det så?
En e-bok har ju inga tryckeri- och transportkostnader, och vinsten till bokhandlarna sparas ju också dessutom in.
Mellanskillnaden tryckt bok och en e-bok måste ju räcka till att både sänka priset för slutkonsumenten och ändå ge högre vinst för förlag och författare? Bokskatten kan väl ändå inte vara så hög att dessa faktorer inte gör någon skillnad i slutpriset , eller?
Det verkar snarare som om samma misstag har begåtts igen. Precis som med musik- och filmproduktionsbolagen, sätt ett orimligt högt pris och hurra piratkopieringen är i full gång.
Knäppskallar, sätt ett vettigt pris på e-böckerna och folk kommer att ladda upp böcker utan att fundera på om boken är värd det eller inte. Priset på en Iphone app. har väl än så länge ingen gnällt på. Så förlagen kan ju kika lite på deras prisnivåer.
...
Snart skall jag ändå sluta "monitorshoppa" och ta mig i kragen och beställa en sådan där läsplatta, som tyvärr innebär en nedrans rackarns väntan och väntan och väntan på att den äntligen skall dyka upp......
R.
Självklart kan jag ju gå med i en svensk bokklubb och få böckerna skickade till mig, men beställa och sedan vänta och vänta och vänta på leverans ligger liksom inte för mig.
Jag är liksom en sådan där fruktansvärt gravt "vill-ha-nu" typ. Jag klarar knappt av att vänta på snusleveranserna, och detta händer bara fyra gånger om året. Så någon bokklubb blir det inte får min del.
Dessutom tar de riktiga böckerna redan nu en massa dyrbar plats, och att köpa böcker för att sedan staplas i lådor i källaren känns en aning trist.
Att biblioteken i Sverige nu börjar få upp ett mindre sortiment av e-böcker, talar ju faktiskt för att det skulle vara läge att investera i en just sådan där läsplatta.
Problemet är ju bara att man måste ha lånekort och det var mycket, mycket länge sedan jag hade något sådant i min ägo.
Men det går kanske att skaffa ett sådant på distans? i annat fall får man väl låna en rar och svensk kompis lånekortsnummer (internt meddelande- Siska?).
Under gårdagskvällen surfade jag alltså på allt som hade med e-böcker och läsare att göra. Det finns ju en hel del böcker ute och en drös läsplattor att välja mellan.
Efter mycket forskande och jämförande så är det läsplattan Iriver cover story jag just nu har fastnat för. Men det hinner nog ändra sig ett par gånger till.
Men något som slog mig när jag "monitorshoppade" böcker under kvällen, var att köp av e-böckerna ju kostar lika mycket om inte mer än en vanlig pocketbok, varför är det så?
En e-bok har ju inga tryckeri- och transportkostnader, och vinsten till bokhandlarna sparas ju också dessutom in.
Mellanskillnaden tryckt bok och en e-bok måste ju räcka till att både sänka priset för slutkonsumenten och ändå ge högre vinst för förlag och författare? Bokskatten kan väl ändå inte vara så hög att dessa faktorer inte gör någon skillnad i slutpriset , eller?
Det verkar snarare som om samma misstag har begåtts igen. Precis som med musik- och filmproduktionsbolagen, sätt ett orimligt högt pris och hurra piratkopieringen är i full gång.
Knäppskallar, sätt ett vettigt pris på e-böckerna och folk kommer att ladda upp böcker utan att fundera på om boken är värd det eller inte. Priset på en Iphone app. har väl än så länge ingen gnällt på. Så förlagen kan ju kika lite på deras prisnivåer.
...
Snart skall jag ändå sluta "monitorshoppa" och ta mig i kragen och beställa en sådan där läsplatta, som tyvärr innebär en nedrans rackarns väntan och väntan och väntan på att den äntligen skall dyka upp......
R.
Skrivet av R i Prag 2011-01-06 kl 12:00
Lån av verktyg
En dag under julhelgen fick vi besök av en granne.
Klockan var runt tio på morgon när våra monster till hundar satte igång och skälla som galningar. Detta betyder oftast att det är någon som står vid vår grind. På grund av detta skällande har jag inte heller haft skäl till att laga vår trasiga ringklocka, som dessutom är placerad på just den grinden som hundarna då skäller på vid ett eventuellt besök....
Hmmm.... ja, ja tillbaka till besöket.
Det var som sagt en granne som stod vid grinden. När jag väl fått tyst på de håriga skällande sakerna så hälsade grannen vid grinden sluddrigt. O ja, han var riktigt sketfull.
Efter det att han levererat artighetsfraserna god jul, god fortsättning och så vidare så bad han om att få låna min borrmaskin och min vinkelslip.
Eftersom han är i frilansare i byggbranschen så frågade jag inte vad han skulle ha verktygen till. Även om han sluddrade något om ett lås och han bedyrade att jag skulle få tillbaka verktygen till kvällen.
Inget konstigt med det, grannar hjälper ju alltid varandra i nöd, eller?
Han fick således låna både vinkelslip och borrmaskin.
Timmarna gick och det blev kväll och hundarna satte igång att skälla igen.
Grannen var tillbaka och nu om möjligt ännu ostadigare på benen. Jag fick tillbaka en påse innehållande både slip och borrmaskin. Han tackade och vände på klacken. Men innan han hunnit iväg så frågade jag av nyfikenhet om det hade gått bra med låset. Jag frågade dessutom vad det var för lås som hade strulat.
Rådhusets, svarade han.
Å tusan, tänkte jag. Eftersom just denna granne inte är den mest hederliga granne vi har och faktumet att rådhuset inte har öppet under julhelgen så måste jag erkänna att jag blev lite orolig.
Precis när han skulle gå iväg för en andra gång hejdar han sig och frågar om jag inte har en skopa murbruk att dela med mig.
Skit, skit, skit, tänker jag. Jag har lånat ut verktyg till min granne som precis gjort inbrott i byns rådhus. Och nu vill han ha bruk för att snygga till skadorna efter både borrmaskin och vinkelslip.
Han får en skopa murbruk samtidigt som jag hoppas innerligt att jag har missuppfattat det hela. Inte ens vår granne kan vara så knasig att han lånar verktyg för att göra inbrott någonstans och framför allt inte i byns rådhus.
Jag låter det faktiskt vara för tillfället och resonerar för mig själv att om det nu är ett inbrott det handlar om så kommer jag snart få höra om det. Djungeltrummorna går nämligen varma när någonting sådant händer i byn och då får jag väl anmäla händelsen även om det skulle betyda lite trubbel.
Två dagar senare så stöter jag på en annan granne som tackar mig för hjälpen. Jag förstår faktiskt ingenting och frågar för vad.
-Ja för verktygen så att jag kunde komma ut ur lägenheten, svarade han.
Nu föll polletten ner, den grannen bor nämligen i samband med rådhuset. Och det var ju självklart hans lås som behövde borras upp.
Han förklarade vidare att hans lås hade krånglat så att han inte kunde komma ut och ringde till just den granne som jag lånade ut verktygen till.
Jag pustar ut och konstaterar att en full halvkriminell person med talsvårigheter p.g.a lite för mycket under västen och en utlandssvensks ibland knappa språkförståelse och vilda fantasi inte är den mest fördelaktiga kombinationen här i världen.
Men det gick ju bra den här gången (också).
R.
Hmmm.... ja, ja tillbaka till besöket.
Det var som sagt en granne som stod vid grinden. När jag väl fått tyst på de håriga skällande sakerna så hälsade grannen vid grinden sluddrigt. O ja, han var riktigt sketfull.
Efter det att han levererat artighetsfraserna god jul, god fortsättning och så vidare så bad han om att få låna min borrmaskin och min vinkelslip.
Eftersom han är i frilansare i byggbranschen så frågade jag inte vad han skulle ha verktygen till. Även om han sluddrade något om ett lås och han bedyrade att jag skulle få tillbaka verktygen till kvällen.
Inget konstigt med det, grannar hjälper ju alltid varandra i nöd, eller?
Han fick således låna både vinkelslip och borrmaskin.
Timmarna gick och det blev kväll och hundarna satte igång att skälla igen.
Grannen var tillbaka och nu om möjligt ännu ostadigare på benen. Jag fick tillbaka en påse innehållande både slip och borrmaskin. Han tackade och vände på klacken. Men innan han hunnit iväg så frågade jag av nyfikenhet om det hade gått bra med låset. Jag frågade dessutom vad det var för lås som hade strulat.
Rådhusets, svarade han.
Å tusan, tänkte jag. Eftersom just denna granne inte är den mest hederliga granne vi har och faktumet att rådhuset inte har öppet under julhelgen så måste jag erkänna att jag blev lite orolig.
Precis när han skulle gå iväg för en andra gång hejdar han sig och frågar om jag inte har en skopa murbruk att dela med mig.
Skit, skit, skit, tänker jag. Jag har lånat ut verktyg till min granne som precis gjort inbrott i byns rådhus. Och nu vill han ha bruk för att snygga till skadorna efter både borrmaskin och vinkelslip.
Han får en skopa murbruk samtidigt som jag hoppas innerligt att jag har missuppfattat det hela. Inte ens vår granne kan vara så knasig att han lånar verktyg för att göra inbrott någonstans och framför allt inte i byns rådhus.
Jag låter det faktiskt vara för tillfället och resonerar för mig själv att om det nu är ett inbrott det handlar om så kommer jag snart få höra om det. Djungeltrummorna går nämligen varma när någonting sådant händer i byn och då får jag väl anmäla händelsen även om det skulle betyda lite trubbel.
Två dagar senare så stöter jag på en annan granne som tackar mig för hjälpen. Jag förstår faktiskt ingenting och frågar för vad.
-Ja för verktygen så att jag kunde komma ut ur lägenheten, svarade han.
Nu föll polletten ner, den grannen bor nämligen i samband med rådhuset. Och det var ju självklart hans lås som behövde borras upp.
Han förklarade vidare att hans lås hade krånglat så att han inte kunde komma ut och ringde till just den granne som jag lånade ut verktygen till.
Jag pustar ut och konstaterar att en full halvkriminell person med talsvårigheter p.g.a lite för mycket under västen och en utlandssvensks ibland knappa språkförståelse och vilda fantasi inte är den mest fördelaktiga kombinationen här i världen.
Men det gick ju bra den här gången (också).
R.
Skrivet av R i Prag 2011-01-04 kl 22:18
Något ful i mun
Vi har en ny bartender på puben.
Det är en liten rund kvinna i 35 årsåldern, jag förmodar att hennes tidigare yrke var tradarchaffis eller dylikt. Hon har nämligen ett språk som passar sig bäst för fängelse- eller gruvarbetarmiljö.
Men hon är faktiskt väldigt noga när det gäller reglerna angående servering av alkohol.
Här i Tjeckien så får alla under arton faktiskt klara sig utan berusningsdrycker, ja enligt lag det vill säga. Det betyder ju inte att det inte görs försök av minderåriga att köpa sig en öl eller starkare på puben.
Under mellandagarna så satt jag på puben mitt emot och jag kunde inte undgå att höra ett samtal mellan bartendern och en definitivt yngre gäst än vad lagen tillåter vid köp av tjeckiskt eldvatten.
Tre snapsar tack! säger flickan som inte har åldern inne för den typen av aktivitet.
Varav bartenden svarar: - Du är ju inte arton, så det blir inget med det.
- hmm... okej då två snapsar dårå, svarar tjejen. - ja till polarna jag sitter med, och som du vet de e ju faktiskt över arton
Tjejen får två snapsar upphällda och går tillbaka till bordet till sina kompisar.
Hon kommer snart tillbaka och ursäktar sig och säger att hon faktiskt inte har druckit alkohol och frågar samtidigt om bartendern behöver hjälp med något. Ja för att släta över det hela.
Bartendern svarar att det inte finns något behov av hjälp. Tjejen går således tillbaka till sitt bord.
Bartendern går sedan fnysande fram till mitt bord för att byta ut min tomma ölsejdel mot en full.
Tjejen fick inte köpa något va? frågade jag med ett leende.
- Nej, och vet du vad! säger bartendern - Lilltjejen har sedan mage att fråga om hon kunde hjälpa till med något. Här finns ju bara ett par gäster och vad skulle hon kunna hjälpa mig med? Raka fi**an på mig, eller? med ett flin vänder hon sig om och går tillbaka till pipan för att hälla upp en ny öl till en annan gäst.
Poetisk kvinna, hon den där vår nya bartender på puben mitt emot strax utanför Prag.
R.
Men hon är faktiskt väldigt noga när det gäller reglerna angående servering av alkohol.
Här i Tjeckien så får alla under arton faktiskt klara sig utan berusningsdrycker, ja enligt lag det vill säga. Det betyder ju inte att det inte görs försök av minderåriga att köpa sig en öl eller starkare på puben.
Under mellandagarna så satt jag på puben mitt emot och jag kunde inte undgå att höra ett samtal mellan bartendern och en definitivt yngre gäst än vad lagen tillåter vid köp av tjeckiskt eldvatten.
Tre snapsar tack! säger flickan som inte har åldern inne för den typen av aktivitet.
Varav bartenden svarar: - Du är ju inte arton, så det blir inget med det.
- hmm... okej då två snapsar dårå, svarar tjejen. - ja till polarna jag sitter med, och som du vet de e ju faktiskt över arton
Tjejen får två snapsar upphällda och går tillbaka till bordet till sina kompisar.
Hon kommer snart tillbaka och ursäktar sig och säger att hon faktiskt inte har druckit alkohol och frågar samtidigt om bartendern behöver hjälp med något. Ja för att släta över det hela.
Bartendern svarar att det inte finns något behov av hjälp. Tjejen går således tillbaka till sitt bord.
Bartendern går sedan fnysande fram till mitt bord för att byta ut min tomma ölsejdel mot en full.
Tjejen fick inte köpa något va? frågade jag med ett leende.
Poetisk kvinna, hon den där vår nya bartender på puben mitt emot strax utanför Prag.
R.
Skrivet av R i Prag 2011-01-02 kl 10:46
Dietist
Jag har precis skrivit kontrakt med djävulen.....
...eller med en dietist, kanske det heter?
Detta betyder att jag nu räknar kalorier, väger mat, väger mig själv, går långa promenader och framför allt rapporterar detta dagligen till herr Belsebub via nätet.
Jag har ocskå ett gäng besök inbokade på dennes klinik, ja för att bli klämd på och bli kopplad till alla de möjliga mätredskap som tillhör den mäktiga vikt- och hälsovärlden.
Gör jag som han säger så kommer allt gå väl och jag kommer att bli snyggare än någonsin, eller i alla fall tappa 10-12 kilo på tre månader.
Det har han lovat!
Skälet till varför jag utsätter mig för något sådant är att min fru har redan tappat ett stim kilon med hjälp av denne person från The house of suffering äta-på-rätt-sätt-avdelningen.
Så man kan i korthet säga att för jämställdhetens skull har jag nu också gjort slag i saken.
R
Detta betyder att jag nu räknar kalorier, väger mat, väger mig själv, går långa promenader och framför allt rapporterar detta dagligen till herr Belsebub via nätet.
Jag har ocskå ett gäng besök inbokade på dennes klinik, ja för att bli klämd på och bli kopplad till alla de möjliga mätredskap som tillhör den mäktiga vikt- och hälsovärlden.
Gör jag som han säger så kommer allt gå väl och jag kommer att bli snyggare än någonsin, eller i alla fall tappa 10-12 kilo på tre månader.
Det har han lovat!
Skälet till varför jag utsätter mig för något sådant är att min fru har redan tappat ett stim kilon med hjälp av denne person från The house of suffering äta-på-rätt-sätt-avdelningen.
Så man kan i korthet säga att för jämställdhetens skull har jag nu också gjort slag i saken.
R
Skrivet av R i Prag 2010-10-08 kl 14:04
Norge och Tjeckien?
En Norgehistoria har säkert alla hört någon gång i sitt liv.
Här kommer en gammal klassiker.
"- Vet du varför sopbilen kör så snabbt genom Oslo?
- Nej.
- Man är rädd för att den skall bli rånad."
I Tjeckien skulle kanske denna historia inte vara så självklar?
Förra veckan hämtade jag upp min chef vid hans hem för att sedan fortsätta till ett möte. Lagom vid hans port så ser jag detta.
Bilden visar sopstationen som tillhör området där min chef har sin bostad. Observera att det sitter nycklar i dörrlåset. Min chef har precis dumpat lite hushållssopor så nycklarna tillhör honom.
Jag tar mig ur bilden för att ta en bild, ja eftersom jag ansåg att det kunde bli ett bra bloggämne. Precis då jag skall ta bilden så frågar chefen mig varför jag tar en bild på områdets sopstation.
Jag sa att det just är på så vis en klassisk Norgehistoria är uppbyggd, ja med den lilla skillnaden att norgehistorien förmodligen är uppdiktad.
Han började genast försvara sig och sade att i normala fall så låser man inte in soporna, utan soptunnorna står faktiskt fristående. Och så pekade han bortåt gatan. Mycket riktigt där stod det faktiskt en helt fristående soptunna.
Genast tog vi oss dit och hela vägen dit så såg han faktiskt väldigt nöjd ut, ja i alla fall tills jag tog upp kameran igen och tog en ny bild, men den här gången var motivet den "fristående" soptunnan.
Denna sopptunna var istället utrustad med kedja och hänglås!
Sedan gick vi båda till bilen, han under tystnad och jag småfnittrande.
R.
Här kommer en gammal klassiker.
"- Vet du varför sopbilen kör så snabbt genom Oslo?
- Nej.
- Man är rädd för att den skall bli rånad."
I Tjeckien skulle kanske denna historia inte vara så självklar?
Förra veckan hämtade jag upp min chef vid hans hem för att sedan fortsätta till ett möte. Lagom vid hans port så ser jag detta.

Jag tar mig ur bilden för att ta en bild, ja eftersom jag ansåg att det kunde bli ett bra bloggämne. Precis då jag skall ta bilden så frågar chefen mig varför jag tar en bild på områdets sopstation.
Jag sa att det just är på så vis en klassisk Norgehistoria är uppbyggd, ja med den lilla skillnaden att norgehistorien förmodligen är uppdiktad.
Han började genast försvara sig och sade att i normala fall så låser man inte in soporna, utan soptunnorna står faktiskt fristående. Och så pekade han bortåt gatan. Mycket riktigt där stod det faktiskt en helt fristående soptunna.
Genast tog vi oss dit och hela vägen dit så såg han faktiskt väldigt nöjd ut, ja i alla fall tills jag tog upp kameran igen och tog en ny bild, men den här gången var motivet den "fristående" soptunnan.
Denna sopptunna var istället utrustad med kedja och hänglås!

R.
Skrivet av R i Prag 2010-10-07 kl 17:21
Storleken har ingen betydelse..hoppas, hoppas
Att det finns många statyer i Prag vet säkert de som har haft möjligheten att besöka Prag.
Igår var jag på möte, och i närheten av detta möte så stötte jag på dessa statyer. Och till skillnad från mitt tidigare inlägg så visste jag den här gången precis vad jag skulle skriva om när bilden togs.
De som inte gillar att man pratar och skriver om det som befinner sig under bältesnivå skall nu sluta läsa..
...
Okej så blev vi av med dem och jag kan fortsätta, och för att gå direkt på sak så lägger jag upp en bild till.
Ohhh my god!!! ...eller är bara jag som tycker att "apparaten" är en aning överdimensionerad!!!
Jag har väl aldrig varit den som har och mätt och hållit på, ja främst av...hmmm... medfödda skäl.
Hur som helst:
Väldigt pubertalt så skrev jag ut bilden och plockade fram linjalen. Som tur var så föll sig utskriften så bra att hela statyn mätte 178 mm från topp till tå. Och det kan man ju lätt översätta till 178 cm, eller? Detta betyder att statyn i det här fallet har en ganska normal medellängd.
Nu var det dags att mäta apparaten...Ja jag skrev ju att det var väldigt pubertalt? Linjalen visade hela 20 mm från topp till huvu... hmm, ja ni vet vad jag menar.
Tjugo centimeter? Och inte heller är det i glatt och upprymt tillstånd!?!
Det finns säkert en hel del som kan skryta med denna storlek på sin utrustning, även om han som skriver detta inte ens kommer i närheten, fråga hans fru hon vet.
...
Jag undrar nu vad beställarna tänkte när de såg statyn färdig för första gången? Eller var detta något som de hade upptaget i beställningsordern?
Skit samma, just nu behöver mitt självförtroende höra att storleken faktiskt inte har någon betydelse...snälla.
R.

...
Okej så blev vi av med dem och jag kan fortsätta, och för att gå direkt på sak så lägger jag upp en bild till.

Jag har väl aldrig varit den som har och mätt och hållit på, ja främst av...hmmm... medfödda skäl.
Hur som helst:
Väldigt pubertalt så skrev jag ut bilden och plockade fram linjalen. Som tur var så föll sig utskriften så bra att hela statyn mätte 178 mm från topp till tå. Och det kan man ju lätt översätta till 178 cm, eller? Detta betyder att statyn i det här fallet har en ganska normal medellängd.
Nu var det dags att mäta apparaten...Ja jag skrev ju att det var väldigt pubertalt? Linjalen visade hela 20 mm från topp till huvu... hmm, ja ni vet vad jag menar.
Tjugo centimeter? Och inte heller är det i glatt och upprymt tillstånd!?!
Det finns säkert en hel del som kan skryta med denna storlek på sin utrustning, även om han som skriver detta inte ens kommer i närheten, fråga hans fru hon vet.
...
Jag undrar nu vad beställarna tänkte när de såg statyn färdig för första gången? Eller var detta något som de hade upptaget i beställningsordern?
Skit samma, just nu behöver mitt självförtroende höra att storleken faktiskt inte har någon betydelse...snälla.
R.
Skrivet av R i Prag 2010-09-22 kl 10:34
Lyktstolpsmålning
Jag vet faktiskt inte varför jag tog den här bilden. Men jag trodde väl att det skulle gå att skriva något om den?

Ja, det var väl kanske så inlägget skulle börja..kan man tro?
När jag väl hade tagit ett par bilder så började killen som stod på marken vinka och ropa något till mig...
Jag vinkade tillbaka, och även om de säkert gjorde enligt protokollet angående "hur man bäst skyddar omgivningen från färgstänk", så tog jag det säkra före det osäkra och gick raskt därifrån.
Man vet ju aldrig... kanske han skulle få för sig att testa hur hållbar min kamera verkligen är (mobilen i det här fallet)?
Jösses, vad feg jag har blivit?!?
R.
Skrivet av R i Prag 2010-09-14 kl 13:02
Wunder-baum
Har ni också sådana här motiv på era doftgranar på lokaltrafiks-bussarna i Sverige?


Det skall väl också tilläggas att just denna buss används dessutom som skolbuss på mornarna.
...
Med det gäller väl att börja i tid och den som är knusslig har ju faktiskt valet att skjutsa sin barn själv till skolan....kan man tänka?
R.
Skrivet av R i Prag 2010-09-13 kl 12:43
Lat-hund
Vi har en ny kollega på jobbet.
En utesäljare har nämligen slutat och en ny har tagit hans plats, inget konstigt med det.
Den nye är en ganska glad typ och kommer säkert klara sig bra.
Även om han har varit säljare på sitt gamla jobb, så är han nu på upplärningsstadiet. Han lär sig nu produkterna som skall säljas, han går således igenom existerande säljmaterial, interna showcases och dylikt.
Även kontorsbiten skiljer sig självklart från hans tidigare arbete. Ja han har det helt enkelt som alla andra som precis bytt jobb, ja ett organiserat kaos, mer eller mindre.
Nu på morgonen behövde han skanna in ett dokument.
Han frågade således mig om jag kunde hjälpa honom. Och det kan man faktiskt förstå, maskinen är nämligen ganska avancerad och ser om möjligt ännu mer komplicerad än vad den egetligen är. Så vem som helst skulle nog fråga om hjälp innan man började trycka in kommandon på den kombinerade kopierings-skrivar- och skannerapparaten.
Eftersom den nye utesäljaren inte är den första som har blivit något skrämd av maskinen, så har vår IT-avdelning praktiskt nog skrivit en lat-hund för just denna "fasansfulla" maskin.
Jag förmodar att de vid ett ganska tidigt stadium tröttnade på att skanna och kopiera åt alla anställda.
Lat-hunden består av 8-10 meningar för de grundläggande funktionerna, skanna och kopiera, inget komplicerat faktiskt och det gäller även för mig som har svenska som modersmål.
Eftersom jag anser att denna lat-hund är ganska praktisk så skickade jag den till honom via e-mail.
Lagom när jag hade skickat den till honom så frågade han om jag också kunde skriva ut den åt honom, ja eftersom jag ändå hade lat-hundsdokumentet öppet, menade han.
Jag skrev självklart ut den åt honom, även om jag nog innerst inne kanske tyckte att han kunde skriva ut den själv. Det är ju faktiskt bara att klicka på "Skriv ut" när han väl har öppnat dokumentet?
När han får lat-hunden i handen så skummar han igenom den och tittar på mig och rynkar på näsan för att sedan fråga:
- Du..ehhh kan du inte visa mig istället, så slipper jag läsa innantill hur man gör?
- Visst kan jag det, svarade jag, men det är ju faktiskt bara 8 meningar varav en är överskriften? Och eftersom texten dessutom är på tjeckiska så kan det väl ändå inte vara så svårt och tidsförödande för dig att göra det själv?
När jag har sagt detta så ser han väldigt förvirrad ut, så av artighet lägger jag då till följande:
- Gör i alla fall ett försök, och om det fortfarande skulle kännas alltför skrämmande, så säg bara till och jag kommer som ett skott och ordnar upp det hela, okej?
Han nickade sakta och gick därefter och skannade dokumentet....helt själv.
...
Nu skall jag dricka ur mitt kaffe, man blir kanske lite lätt överkänslig innan morgonkoffeinet har tagit kraft?
R.
Den nye är en ganska glad typ och kommer säkert klara sig bra.
Även om han har varit säljare på sitt gamla jobb, så är han nu på upplärningsstadiet. Han lär sig nu produkterna som skall säljas, han går således igenom existerande säljmaterial, interna showcases och dylikt.
Även kontorsbiten skiljer sig självklart från hans tidigare arbete. Ja han har det helt enkelt som alla andra som precis bytt jobb, ja ett organiserat kaos, mer eller mindre.

Han frågade således mig om jag kunde hjälpa honom. Och det kan man faktiskt förstå, maskinen är nämligen ganska avancerad och ser om möjligt ännu mer komplicerad än vad den egetligen är. Så vem som helst skulle nog fråga om hjälp innan man började trycka in kommandon på den kombinerade kopierings-skrivar- och skannerapparaten.
Eftersom den nye utesäljaren inte är den första som har blivit något skrämd av maskinen, så har vår IT-avdelning praktiskt nog skrivit en lat-hund för just denna "fasansfulla" maskin.
Jag förmodar att de vid ett ganska tidigt stadium tröttnade på att skanna och kopiera åt alla anställda.
Lat-hunden består av 8-10 meningar för de grundläggande funktionerna, skanna och kopiera, inget komplicerat faktiskt och det gäller även för mig som har svenska som modersmål.
Eftersom jag anser att denna lat-hund är ganska praktisk så skickade jag den till honom via e-mail.
Lagom när jag hade skickat den till honom så frågade han om jag också kunde skriva ut den åt honom, ja eftersom jag ändå hade lat-hundsdokumentet öppet, menade han.
Jag skrev självklart ut den åt honom, även om jag nog innerst inne kanske tyckte att han kunde skriva ut den själv. Det är ju faktiskt bara att klicka på "Skriv ut" när han väl har öppnat dokumentet?
När han får lat-hunden i handen så skummar han igenom den och tittar på mig och rynkar på näsan för att sedan fråga:
- Du..ehhh kan du inte visa mig istället, så slipper jag läsa innantill hur man gör?
- Visst kan jag det, svarade jag, men det är ju faktiskt bara 8 meningar varav en är överskriften? Och eftersom texten dessutom är på tjeckiska så kan det väl ändå inte vara så svårt och tidsförödande för dig att göra det själv?
När jag har sagt detta så ser han väldigt förvirrad ut, så av artighet lägger jag då till följande:
- Gör i alla fall ett försök, och om det fortfarande skulle kännas alltför skrämmande, så säg bara till och jag kommer som ett skott och ordnar upp det hela, okej?
Han nickade sakta och gick därefter och skannade dokumentet....helt själv.
...
Nu skall jag dricka ur mitt kaffe, man blir kanske lite lätt överkänslig innan morgonkoffeinet har tagit kraft?
R.
Skrivet av R i Prag 2010-09-08 kl 10:19
Topless
Att det är finanskris i världen har säkert ingen missat.
Även i Tjeckien så är detta något som påverkar vardagen på både det ena och andra sättet.
Tro det eller ej, men pubarna här nere känner också av krisen. Vissa pubar har nämligen ett rent helsike med att få folk till sina lokaler.
Här nere har flera pubar försökt locka med servitriser som serverar öl topless en kväll i veckan. Detta har tydligen funkat i ett par år, men eftersom det inte är så originellt längre så har nu en pub gått steget längre, eller snarare "lägre"?
Istället för topless en gång i veckan så är det nu "downless" som är det nya marknadsföringstricket.
...
Ja, så kan man ju kanske också lösa krisen, eller?
R.
Tro det eller ej, men pubarna här nere känner också av krisen. Vissa pubar har nämligen ett rent helsike med att få folk till sina lokaler.
Här nere har flera pubar försökt locka med servitriser som serverar öl topless en kväll i veckan. Detta har tydligen funkat i ett par år, men eftersom det inte är så originellt längre så har nu en pub gått steget längre, eller snarare "lägre"?
Istället för topless en gång i veckan så är det nu "downless" som är det nya marknadsföringstricket.
...
Ja, så kan man ju kanske också lösa krisen, eller?
R.
Brandövning
Helgen är över...
Lördagen spenderade vi på grannbyns fotbollsplan. Där var det lekar och aktiviteter för både små och stora.Luftgevärsskytte, styltgång, säckhoppning och sparkcykelslalom för de små.
Öl och så för de stora...
Det lokala brandförsvaret hade dessutom övning.

När ölen var urdrucken for de alla iväg med brandbilen, ja alla utom en. Den som blev kvar satte eld på en stor trave med träpalletter. När elden tagit sig rejält hördes sirener på avstånd, och till allas "förvåning" så kom brandbilen tillbaka.
Kvicka och glada brandsoldater rullade samspelt ut brandslangarna. De tog sedan snabbt kontroll och släckte effektivt den "fruktansvärda" eldhärden.
Det känns tryggt att veta att det lokala brandförsvaret är ett välfungerande sådant.
...
Så om du nu av en händelse skulle bo utanför Prag och eldsvådan var ett faktum, se då till att ha en tunna öl i din närhet, ja på så vis måste ju ändå skadorna bli minimala, kan man tro!?!
R.
Dåliga nyheter
Min kollega har precis fått dåliga nyheter (igen).
Följande bilder visar hans något våldsamma reaktion (det är min hammare som har huvudrollen i dramat).



Det bör kanske tilläggas att det var hans privata VHS-spelare som fick fingera som slagpåse. R.




Frispel
Det behövs ju inte nämnas att det inte har blivit mycket skrivet den sista tiden.
Ber om ursäkt för detta, ja för dem som händelsevis väntar på att den där strax-utanför-Prag snubben skall få tummen ur..
Att jag inte skriver förnärvarande betyder självklart inte att det har slutat hända saker, snarare tvärtom.
Eftersom jag ändå sitter och sliter på tangentbordet så kan jag ju alltid nämna att den lokala pubägaren fått storhetsvansinne sedan sist. Jag vet inte riktigt hur man skall diagnostikera honom, men tokig har han i alla fall blivit.
Han är just nu sådär helt härligt otrevlig mot både gäster och personal. Jag tror att det är hans fru som är det stora skälet till detta. Skulle jag ha en sådan där underbar, irriterande och ettrig fru hemma, så skulle jag nog också få frispel ett par gånger om dagen. Nåja man får väl hoppas att frun går över, så man slipper gå de extra tvåhundra meterna till den andra puben som är belägen i vår by.
...
Hej hopp till nästa gång
R.
Eftersom jag ändå sitter och sliter på tangentbordet så kan jag ju alltid nämna att den lokala pubägaren fått storhetsvansinne sedan sist. Jag vet inte riktigt hur man skall diagnostikera honom, men tokig har han i alla fall blivit.
Han är just nu sådär helt härligt otrevlig mot både gäster och personal. Jag tror att det är hans fru som är det stora skälet till detta. Skulle jag ha en sådan där underbar, irriterande och ettrig fru hemma, så skulle jag nog också få frispel ett par gånger om dagen. Nåja man får väl hoppas att frun går över, så man slipper gå de extra tvåhundra meterna till den andra puben som är belägen i vår by.
...
Hej hopp till nästa gång
R.
Filminspelning
Just nu så skjuter vi grejer för tjeckisk TV-publik, om det blir bra kan vi bara gissa oss till.
R.
I studion
"Stjärnan" på tjeckisk TV.
Jag är den lite mulligare personen till vänster.
R.




R.
Skrivet av R i Prag 2010-06-23 kl 09:38
Vakthunden II
Ännu en Hovawart har nu flyttat in i vår ruin Strax utanför Prag.

Skälet varför vi upprustade försvarsarsenalen med ytterligare ännu ett hårigt svansviftade monster till hund, är att vi förmodade att tvåsamhet måste vara mycket mer stimulerande än ensamhet.

På så vis försöker vi minimera risken för avundsjuka, det klappas och beröms dessutom lika mycket åt alla håll, och som tur är så funkar det än så länge.
Imorgon sparkar vi således igång dammsugaren igen.

R.
Skrivet av R i Prag 2010-06-20 kl 22:43
Nätvigsel och hundköp.
Idag är det en stor flaggdag!

Förmodligen så kommer vi att försöka hålla oss uppkopplade på nätet under färden, men om det inte skulle gå så finns det inget annat göra än redan nu utropa.
Länge leve brudparet! Ett fyrfaldigt leve för brudparet, de leve! Hurra! Hurra! Hurra! Hurra!

friherre R.G.F.

Ps. Två tjeckiska bekanta har redan ringt och frågat mig om jag vet om det går att följa ceremonin på nätet, och helst då med engelsk textning. De som påstår att vårt kungahus är trivialt internationellt sett, har faktiskt så otroligt fel.
Idag är det fint att vara svensk!
Skrivet av R i Prag 2010-06-19 kl 13:04
Skördetid bland berusade getingar
Just nu så är det rusningstrafik på fälten omkring vår lilla by strax utanför Prag.
(Vår lilla by, omringad av åkermark) |
Det är nämligen skördetid.
Detta märks tydligt eftersom det dammar och dundrar från tidig morgon till långt efter skymning.
Eftersom jag inte är uppväxt i närheten av bondgårdar så är detta både nytt och ganska exotiskt för mig. När nio meter långa, fyra meter breda och minst tre meter höga monster till skördetröskor kör igenom vår by så måste jag erkänna att det är imponerande.
Ljudet av de stora mullrande maskinerna, ljusramperna på taket, följebilarna som varnar för bredlast och sedan minerna på dem som för de enorma maskinerna gör det hela till ett mindre skådespel.
Böndernas ungar hjälper till i skördearbetet. Stolta nioåringar sitter bredvid sin farfar eller pappa i traktorn. Höloften fylls och jag kan tänka mig att det blir en hel del busande på höskullarna vid den här tiden på året. Säden körs till den stora gemensamma silon där köerna är enorma. Säden analyseras och kategorieras och bönderna får betalt beroende på mängd och vilken kvalitetskategori skörden hamnar i.
Det lyser i ögonen på ungarna och jag förmodar att de säkert själva har fått ratta den stora traktorn under dagen under den äldres vakande öga och hand. Stoltheten att få hjälpa till med något så viktigt som att föra pappas eller farfars nya, stora och moderna John Deere traktor går inte att ta miste på.
...

Men det betyder inte att frukten lämnas orörd. Vid den här tiden på året så är det invasion av våra kära bevingade grannar, det är nämligen midsommarfest för getingarna i området.
De äter sig in den mjuka fallfrukten, det kalasas vilt under en tvåveckorsperiod. Risken för att bli stungen är som tur var ganska liten eftersom de snart blir så fruktansvärt berusade av den jästa frukten.
Dessa getingar påminner en heldel om gästerna på puben mittemot. Sent på eftermiddagen så är de så fulla att de har problem med att ta sig från punkt A till punkt B. På natten förmodar jag att de vilar upp sig men på morgonen så börjar kalaset om igen.
En och annan är ju fortfarande lite seg på morgonen på grund av gårdagens hårda festande men det märks faktiskt att en återställare är minst lika helande för en geting som för en rutinerad "barfly".
R.
Kommentarer
Ha,ha,ha, just det... det är knepigt med perspektiven!
Skrivet av Nina 2009-07-27 kl 20:13
R i Prag svarade 2009-07-28 kl 08:03:
Japp... men visst är det häftigt:-)
Säger det igen: Keep on writing! :-) Pussa söta frugan och söta sonen. Kram, vi hörs igen.
Skrivet av Siska 2009-07-27 kl 17:20
R i Prag svarade 2009-07-28 kl 08:05:
Tack:-)... nu har jag pussat på de söta från dig.
Läckert flygfoto av din by.är nu på väg mot Göteborg,gör ett stopp i Vreta.Haé Bra.
Skrivet av Hebbe 2009-07-27 kl 15:32
R i Prag svarade 2009-07-28 kl 08:06:
Det är smidigt med satellitbilder(kartor)på nätet.
Oj, vilka getingar! Precis som människor, haha! Har hört att fåglar äter sig berusade på jästa rönnbär om hösten.
Skrivet av Lisa 2009-07-27 kl 14:27
R i Prag svarade 2009-07-27 kl 14:49:
Ja det var den enda förklaringen jag kunde komma fram till, när jag såg de stackars getingarna missbedömma avståndet till trädet eller marken. Det ser faktiskt ganska löjligt ut när de kraschlandar både här och där i så kallad ultrarapid.
Jösses vilka stora fält. Usch getingar kan man va utan och det är inte snällt att palla frukt;)
Skrivet av Kina 2009-07-27 kl 12:51
R i Prag svarade 2009-07-27 kl 13:11:
Byn är snarare väldigt liten:-)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)