Idag föreslog jag för min kollega att vi kanske skulle börja äta sallad till lunch. Ja, som ombyte till det klassiska tjeckiska energi-, kalori- och fettrika maträtterna.
Om vi båda gemensamt skulle hålla oss till den regeln så måste det ju resultera i att kilona försvinner lite fortare. Ja för att peppa varandra liksom, menade jag.
Eftersom min kollega nämligen inte heller kan beskyllas för att vara i riskzonen för anorexi, så var han snabb med att hålla med om att det var en förträffligt bra idé.
Sagt och gjort, idag tog våra liv en ny vändning. Vi beställde en varsin portion fräsch sallad till lunch. Efter det att vi fått i oss allt det gröna så var vi faktiskt väldigt nöjda med oss själva.
Hurra! Nu ska kilona bort! blev vårt nya motto.
Men för en liten stund sedan så försvann min kollega ut ur kontoret för att sedan komma tillbaka med en tallrik i ena handen.
Han sätter sig vid datorn och börjar mumsa på något. Nyfiken som man är efter en salladslunch, så är ju frågan given.
-Vad äter du på?
Utan att ens lyfta på blicken så svarar han följande mellan tuggorna;
- Mycket mager skinka,
- Får jag se? frågar jag honom med inte så lite tvivel i rösten.
Flinande med hela munnen full av "mycket mager skinka" räcker han fram tallriken och frågar samtidigt lite försynt;
- Eh, vill du smaka?
Skitskalle!!
När jag skriver det här så har jag precis smakat på den "mycket magra skinkan" för fjärde gången.
R.
Eftersom min kollega nämligen inte heller kan beskyllas för att vara i riskzonen för anorexi, så var han snabb med att hålla med om att det var en förträffligt bra idé.
Sagt och gjort, idag tog våra liv en ny vändning. Vi beställde en varsin portion fräsch sallad till lunch. Efter det att vi fått i oss allt det gröna så var vi faktiskt väldigt nöjda med oss själva.
Hurra! Nu ska kilona bort! blev vårt nya motto.
Men för en liten stund sedan så försvann min kollega ut ur kontoret för att sedan komma tillbaka med en tallrik i ena handen.
Han sätter sig vid datorn och börjar mumsa på något. Nyfiken som man är efter en salladslunch, så är ju frågan given.
-Vad äter du på?
Utan att ens lyfta på blicken så svarar han följande mellan tuggorna;
- Mycket mager skinka,
- Får jag se? frågar jag honom med inte så lite tvivel i rösten.
Flinande med hela munnen full av "mycket mager skinka" räcker han fram tallriken och frågar samtidigt lite försynt;
- Eh, vill du smaka?
Skitskalle!!
När jag skriver det här så har jag precis smakat på den "mycket magra skinkan" för fjärde gången.
R.
Kommentarer
mmm..ser gott ut.
Skrivet av limpan 2010-03-19 kl 08:00
R i Prag svarade 2010-03-19 kl 08:18:
Och det var det också:-)
Mors,,jaha och vad kallas detta då,,dålig karaktär kanske,eller finns det ett bättre namn..Haé Kram.
Skrivet av Hebbe 2010-03-19 kl 07:10
R i Prag svarade 2010-03-19 kl 08:20:
Här kallar vi det för hunger.:-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar